Veronica Hermann är folkhälsostrateg för Region Gotland och forskar om unga gotlänningars välbefinnande och psykiska ohälsa. ”De har en väldigt komplex förståelse kring psykisk hälsa och att det är många faktorer som påverkar”, säger hon.
I sin roll som folkhälsostrateg har hon tidigare tagit del av statistiken för det psykiska måendet på ön.
– Man kan se i nationella patientregistret hur vanligt det är med registrerade diagnoser, som till exempel depressioner, neuropsykiatriska sjukdomar och stressrelaterad psykisk ohälsa, säger Veronica Hermann.
Att Gotland har fler satta diagnoser än snittet i Sverige kan bero på flera saker.
– Är det för att vi är bättre på att se dem, har andra procedurer eller är det högre förekomst, resonerar Veronica Hermann.
Som forskare vill hon ta reda på hur verkligheten ser ut bland unga på Gotland. I en första rapport som kom ut för ett år sedan angav 5 procent av killarna och 15 procent av tjejerna att de mår dåligt.
– De namn som ungdomarna sätter på psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa är att må bra och att må dåligt. Det kan alltså vara ganska mycket som ligger bakom uttrycket att må dåligt, säger hon, som nu har intervjuat 32 ungdomar för att få deras perspektiv.
– Vi vet inte exakt vilka egna erfarenheter de har, däremot syns det i deras svar att det är flera som har haft en psykisk ohälsa och några som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd eller autism, säger Veronica Hermann.
Förutom egna erfarenheter hade ungdomarna kunskaper om psykisk ohälsa.
– De säger att det finns förklaringar till varför och att det inte är enskilda personer som är svaga. Det finns hopp och de säger också att det är påverkbart, säger Veronica Hermann.
Både tjejer och killar ansåg att stereotypa könsnormer skapar psykisk ohälsa och att det även påverkar hur det kan hanteras och uppfattas.
– De pratar inte bara om att könsstereotyper är negativa för tjejer, som ska leva upp till att vara söta och snygga och blir objektifierade. Om en kille ska vara macho och stark kanske han inte berättar att han har fått en depression, säger Veronica Hermann som exempel.
För unga i dag kombineras även samhällsnormer och stereotyper med sociala medier.
– De pratar om att sociala medier gör att man måste nå upp till ett ideal, men också att det hör ihop med ryktesspridning. Det var någon tjej som sa att efter bara en dag så vet hela Gotland exempelvis att dina nakenbilder har läckt.
I intervjuerna nämns den stegrande stressen kring sociala medier, men även skolstress.
– Skolan är en viktig faktor och det finns annan forskning som säger att det skolsystem vi har idag, med otydliga kunskapskrav som alla i grundskolan inte kan leva upp till, faktiskt ökar risk för psykiska besvär, säger Veronica Hermann.
Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland unga, gör medvetenheten det också.
– De tyckte att föräldragenerationen hade mycket sämre kunskap. Att man inte pratade så mycket om det förr och därför kan många vuxna tro att det är något som ungdomar hittar på, säger Veronica Hermann.
Under intervjuerna var det flera som ansåg att förutfattade meningar gör situationen värre.
– För att hjälpa ungdomar måste vi parallellt lära oss om psykisk ohälsa generellt, för att få en ökad öppenhet och kunskap, säger Veronica Hermann.
Målet är inte bara att minska den psykiska ohälsan.
– Vi behöver också öka det psykiska välbefinnandet. Ungdomarna säger själva att det som gör att de kan hantera att må dåligt är att ha goda relationer till andra, att ha ett gott självförtroende och någon slags struktur i livet.
Veronica Hermanns licentiatavhandling har titeln: ”Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och relaterat stigma. En kvalitativ studie utifrån ungdomars perspektiv"