"Någon form av markering från Ryssland är att vänta"

Vad innebär det för Gotland? Den frågan ställer sig många gotlänningar efter regeringens Nato-besked på måndagen. ”Det här förändrar hela situationen i Östersjön”, säger den gotländske försvarsexperten Peter Mattsson.

Peter Mattsson tror att Gotland kommer att få ett utökat regemente med fler förmågor och som är tillräckligt stort för att kunna avskräcka från att angripa Gotland. "Gotlänningarna kommer att märka av mer militära övningar tillsammans med andra Nato-länder."

Peter Mattsson tror att Gotland kommer att få ett utökat regemente med fler förmågor och som är tillräckligt stort för att kunna avskräcka från att angripa Gotland. "Gotlänningarna kommer att märka av mer militära övningar tillsammans med andra Nato-länder."

Foto: Malin Stenström

Gotland2022-05-16 15:34

Sedan Ukrainakrigets utbrott i februari har Gotlands försvarsstrategiska läge använts flitigt som slagträ i Nato-debatten, både från Rysslands och västvärldens håll. Hemma på ön bevittnar gotlänningar hur upprustningen av försvaret påskyndats och intresset för hemvärnet ökat markant.

Gotlands beredskapschef Rikard von Zweigbergk berättar att många frågar honom om Gotland är extra utsatt.

– Vi kan aldrig komma ifrån det faktum att Gotland är en ö mitt ute i Östersjön, som dessutom bedöms vara militärstrategiskt viktig, säger han och fortsätter:

– Detta är såklart viktiga frågor att ta hänsyn till och vi samverkar med våra kollegor på andra myndigheter i övriga Sverige för att säkerställa att Gotland alltid ska vara tryggt att vistas på.

undefined
"Någon form av markering från Rysslands sida är att vänta, men den markeringen behöver inte vara riktad mot just Gotland", tror beredskapschef Rikard von Zweigbergk.

I riksmedia rapporteras det flitigt om gotlänningarnas oro. TV4 skildrade på söndagen ett ”splittrat Gotland” där det finns en ”en stor oro för vad Ryssland kan hitta på”.

– Vår uppgift är, trots ett osäkert omvärldsläge, att skapa en trygghet bland alla gotlänningar och våra besökare, kommenterar regiondirektören Peter Lindvall.

undefined
Under måndagen höll Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och statsminister Magdalena Andersson pressträff om Sveriges Natoansökan.

Under måndagen fattade regeringen det formella beslutet om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.

– Någon form av markering från Rysslands sida är att vänta, men den markeringen behöver inte vara riktad mot just Gotland, tror Rikard von Zweigbergk.

Enligt gotlänningen, tillika rysslandsexperten och universitetslektorn i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Peter Mattsson var Nato-beslutet väntat.

200 år av alliansfrihet ser ut att bli historia. Vad tänker du om det?

– Geografin är densamma, men världen förändras. Har man en oförutsägbar granne, med militära muskler och aggressiva ambitioner, måste man förhålla sig till det, säger han.

undefined
Under måndagen kommenterade Rysslands president Vladimir Putin att han inte ser varken ett svenskt eller finskt Nato-medlemskap som något hot.

För att bli godkänd av Nato krävs det att landet som ansöker om medlemskap satsar två procent av sin BNP på försvaret.

– Så vi kan förvänta oss att det kommer att vara flera länder som har synpunkter på om vi har ett tillräckligt avskräckande försvar på Gotland, säger Peter Mattsson och fortsätter:

– Försvaret har redan förstärkts och måste förstärkas ännu mer. Jag tror att Gotland kommer att få ett regemente med fler förmågor, och som är tillräckligt stort för att kunna avskräcka från att angripa Gotland.

Peter Mattsson tror att gotlänningarna kommer att märka av fler militära övningar tillsammans med andra Nato-länder. Sedan kommer sjöförsvaret och flygvapnet att behöva förstärkas.

– Så det kan bli att man tillför mer kapabla system till Gotland.

undefined
Gotlänningen Peter Mattsson är rysslandsexpert och universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Det är upp till Sverige att det blir så, och inte Nato, menar Peter Mattsson.

– Jag har svårt att se att man kommer att skapa någon Nato-bas på Gotland. Det tror jag inte alls på.

Det blir inte heller tal om kärnvapen på Gotland, eller i Sverige över huvud taget, tror Peter Mattsson.

– Vi ser att Danmark och Norge har sådana förbehåll, och det tror jag att Sverige också kommer att ha. Det krävs ett majoritetsbeslut för att förlägga kärnvapen i ett land, så om Sverige är emot det kommer inget annat land kunna bestämma det. Det är likadant med Nato-baser, säger han och fortsätter:

– Moderna krig förs från luften och fartyg, så man behöver inte en fysisk närvaro på Gotland för att försvara Gotland från andra länder.

undefined
Peter Mattsson tror att sjöförsvaret och flygvapnet kommer att behöva förstärkas. "Så det kan bli att man tillför mer kapabla system till Gotland", säger han.

Nu gäller det för många att ställa om, säger Peter Mattsson.

– Vi får se i efter hand om det var ett riktigt beslut eller inte. Utifrån det vi kan se i dag tycker jag att det är det. Men det tyckte jag inte innan den 24 februari.

Känner du någon oro?

– Jag kände oro den 24 februari, när Ryssland gjorde det jag inte trodde att de skulle göra, och när Ryssland försökte diktera Sveriges och Finlands säkerhetspolitik. Det vittnar om att den ryska ledningen har en väldigt dålig verklighetsförankring.

undefined
"Jag har svårt att se att man kommer att skapa någon Nato-bas på Gotland. Det tror jag inte alls på", säger försvarsexperten Peter Mattsson.

Under måndagen kommenterade Rysslands president Vladimir Putin att han inte ser varken ett svenskt eller finskt Nato-medlemskap som något hot.

– Rysslands främsta målsättning med det här kriget var att minska Nato-utbredningen. Nu får de en expansion istället. Så det här är ett otroligt politisk misslyckande för Ryssland, att Sverige och Finland ska lämna in en ansökan. Det förändrar hela situationen i Östersjön, när Nato nu finns i hela Östersjön blir ryssarna verkligen instängda i Finska viken, säger Peter Mattsson.

Medlemsprocess Nato

1. Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato.

2. Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar.

3. En "Membership Action Plan" upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna, och förhandlingar genomförs.

4. Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo för förpliktelserna.

5. Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina parlament.

6. Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!