Anställningsstoppet gäller inte alla yrkesgrupper. Klinisk personal i tandvården, sjuksköterskor i slutenvården samt röntgensjuksköterskor påverkas inte. Inte heller specialistsjuksköterskor inom anestesi, operation och intensivvård samt biomedicinska analytiker och specialistläkare i primärvården.
Beslutet fattades under hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde på onsdagen. Och enligt nämndens ordförande Filip Reinhag (S) var nämnden helt enig om att införa anställningsstoppet.
– Och i det paketet med verksamhetsanpassningar ingick flera punkter, inte bara anställningsstoppet, säger han.
Anpassningarna är enligt nämnden nödvändiga för att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska komma i balans med sin budget. Bokslutet över 2023 innebar nämligen ett underskott på 229 miljoner kronor. Efter att ha inarbetat en del av den summan i 2024 års budget ligger man fortfarande 150 miljoner back.
– Och då tilldelades förvaltningen ändå ovanligt mycket pengar i år. Region Gotland har verkligen försökt parera det ointresse som staten visar för sjukvården. Och det är inte bara Gotland – vi är i en nationell kris för vården, säger Filip Reinhag och fortsätter:
– Det görs stora nedskärningar runt om i hela landet. Jag hoppas att vi inte kommer att behöva varsla personal, men läget är så allvarligt att det ändå finns i tankarna. Vi kan inte gå med underskott hur länge som helst.
LÄS MER: Efter höstens flykt – tufft läge på canceravdelningen
Bland de anpassningar som nämnden beslutade om på onsdagen finns punkter om hur förändrade arbetssätt kan spara miljoner inom områden som läkemedel och hyrpersonal. Anställningsstoppet är – till skillnad från sådana tydliga besparingar – snarare något som förebygger framtida utgifter, menar Filip Reinhag.
– Det innebär inte att vi sparar pengar nu, men vi stoppar ökningen av kostnader, säger han.
Under onsdagens sammanträde beslutade nämnden också att föreslå en höjning av patientavgifterna på Gotland. En höjning som enligt förvaltningens beräkning ska öka intäkterna till regionen med cirka tre miljoner kronor årligen.
Hur tror du att en sådan höjning skulle tas emot av gotlänningarna?
– Det finns säkert personer som kommer att tycka att det är väldigt mycket. Och det tar alltid emot att höja avgifter och taxor. Men i den situation vi står i kommer vi att behöva göra det för att klara oss, säger Filip Reinhag.
Personer som är under 18 år eller äldre än 85 kommer även framöver slippa vårdavgifter. Precis som i nuläget kommer dessutom patienter som når gränsen för högkostnadsskydd även i framtiden få frikort i vården. Den aspekten finns också med i beräkningen av hur mycket intäkterna skulle öka om förslaget gick igenom.
Beslut om avgiftshöjningen kommer att fattas av regionfullmäktige. Det är i nuläget osäkert när en eventuell ny avgiftsnivå i så fall skulle börja gälla.