Visselblåsare kommer inte få vara anonyma

Snart inför regionen den nya visselblåsarfunktionen för sina anställda. Men namnet till trots, den som larmar om missförhållanden och oegentligheter i arbetet, måste vara beredd på att göra det i det öppna.

Visselblåsningen på regionen ska ge anställda möjlighet att larma om oegentligheter. Men skyddet förutsätter att det finns allmänintresse i de uppgifter som lämnas, förklarar Patrik Pettersson, regionjurist på region Gotland, om den lagstiftade funktionen som börjar att gälla 17 juli.

Visselblåsningen på regionen ska ge anställda möjlighet att larma om oegentligheter. Men skyddet förutsätter att det finns allmänintresse i de uppgifter som lämnas, förklarar Patrik Pettersson, regionjurist på region Gotland, om den lagstiftade funktionen som börjar att gälla 17 juli.

Foto: Arkiv

Gotland2022-06-02 06:05

Huvudskälet till att regioner och kommuner antingen är på gång eller redan har infört en visselblåsarfunktion, är den lagstiftning som börjar gälla i sommar där det kommer att bli obligatoriskt med en intern kanal för ”visselblåsare”. 

Genom visselblåsafunktionen ska personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang fått del av, eller misstänker, missförhållanden kunna rapportera det. Det kan till exempel handla om stöld, bedrägeri eller allvarligare tjänstefel.

Men detta kommer inte att kunna ske anonymt, vilket tidigare har varit budskapet från Region Gotland, och något som GT rapporterat under våren.

Enligt regionjurist Patrik Pettersson går det inte att anonymisera tipsare på grund av hur lagstiftningen är utformad. 

– Eftersom det handlar om uppgifter som någon fått i arbetsrelaterat sammanhang, måste vi kunna veta att det kommer från en sådan person, förklarar han.

För den som vill larma anonymt kan det därmed vara säkrare att vända sig till en journalist. Den som offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i grundlagsskyddad media har meddelarskydd, vilket innebär att en journalist inte får röja sin källa. 

För den som är anställd i offentlig sektor och vissa privata verksamheter innebär meddelarskyddet en extra trygghet. Arbetsgivaren får inte fråga vem som lämnat uppgifter till media och inte heller straffa en anställd som vänt sig till media med uppgifter.

I riktlinjerna som ska behandlas i regionstyrelsens arbetsutskott på torsdagen, finns en plan för hanteringen av synpunkter eller uppgifter som kommer in. Den första hanteringen kommer ske genom en upphandlad tjänst, för att uppgifterna ska bedömas och tas emot av en oberoende part. Om det sedan bedöms som ett visselblåsarärende, startas en utredning i första hand. Visar det sig att någon åtgärd behövs så går ärendet vidare till den avdelning eller verksamhet det gäller.

Däremot är det mycket som troligtvis kommer falla på plats under tidens gång, som ifall uppgifterna blir möjliga för media eller andra att ta del av, när det väl blivit ett "skarpt" visselblåsarärende. 

– Det är ett otydligt direktiv och en ganska otydlig lag, som vi ändå måste göra en tolkning av. Vi behöver ha riktlinjerna och något att förhålla sig till, som en början, säger han. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!