Tidigare regionråd larmar om ”energifattigdom”

Rapporten är framtagen av åtta sydsvenska landshövdingar. Gotland är inte med – men skulle lika gärna kunna vara det, enligt Brittis Benzler.

Rapporten från Brittis Benzler och hennes landshövdingskollegor har uppmärksammats även i riksmedia.

Rapporten från Brittis Benzler och hennes landshövdingskollegor har uppmärksammats även i riksmedia.

Foto: Magnus Ihreskog

Gotland/Sverige2022-10-16 07:02

Hon har varit vänsterpartistiskt regionråd på Gotland och känner ön väl. Ändå finns den inte med, bland de åtta sydsvenska län som ligger bakom det alarmerande dokumentet.

Brittis Benzler, numera landshövding i Halland, förklarar varför:

– Det är de här åtta länen som brukar samverka på olika områden och som gemensamt bestämde att vi behövde fördjupa vår kunskap om elsituationen.

Skulle Gotland lika gärna kunna vara med här?

– Ja, ni ligger ju i elområde 3, precis som flera av de här åtta länen gör. Många av de beskrivna problemen lär också finnas på ön.

Brittis Benzler lyfter bland annat fram oron inom näringslivet, inte bara gällande höga priser utan även kring elavbrott och ”oförutsägbarhet”, som gör det svårt att satsa.

Livsmedelsindustrin – som är viktig även på Gotland – är särskilt i fokus.

– Vi har mycket av den i södra Sverige och den har till exempel ofta en temperaturkänslig hantering, vilket gör att ett elavbrott kan få allvarliga konsekvenser.

Gällande just matproduktion skrev GT redan förra vintern om ökande kostnader och en mycket svår ekonomisk situation.

– Lantbruket är överhuvudtaget väldigt drabbat. Vilket även påverkar självförsörjningsgraden i samhället, säger Brittis Benzler.

Ett annat anmärkningsvärt kapitel i rapporten behandlar hur situationen kan påverka de redan utsatta i samhället: ”Ökade elpriser kommer troligen förstärka redan befintliga skillnader och slå hårdast mot de grupper i samhället som redan lever med små ekonomiska marginaler samt på andra sätt redan utsatta grupper. På lång sikt lyfts risken för ökad långtidsarbetslöshet och högre försörjningsstödsnivåer fram, med en ökad ohälsa som följdeffekt.”

Skribenterna använder sig av begreppet ”energifattigdom”.

– Det handlar om att enstaka individer inte har råd och får välja mellan mat och värme. Något vi redan har sett exempelvis i England, men som vi börjar se tecken på även i Sverige.

Detta är allvarligt nog, på individnivå. Men det kan dessutom, i sin tur, påverka hela samhället negativt.

– Det kan minska tilltron till myndigheter och politiker, om vi antingen inte får någon el, eller inte har råd att betala för den, förklarar Brittis Benzler.

Enligt Gotlands landshövding, Anders Flanking, är någon typ av lägesrapport på gång även här på ön.

– Ja, vi har kallat till en samverkanskonferens i veckan för att få en bild av hur det ser ut hos oss. Så vi är på den bollen också, alla länsstyrelser jobbar med det här. Sedan kanske vi inte gör en likadan rapport, det kan bli något kortare också, säger han.

Vilken bild har du i nuläget?

– Det verkar vara ett allvarligt läge, även för oss. Höga energipriser drabbar elanvändningen, men även till exempel frakterna. Bilden är densamma, i stort sett, gällande hela södra och mellersta Sverige.

I diskussionerna kring den hotande energikrisen riktas många blickar – och önskemål – mot statliga myndigheter, riksdag och regering.

Gotlands landshövding tycker dock att ansvaret vilar på precis alla i samhället.

– Alla måste göra sitt; privatpersoner, företag, kommuner och stat. Det vi nu kommer göra är att ge regeringen information, för att de ska kunna vidta åtgärder.

Hur påverkas detta av att en ny statsminister, med nya statsråd, ännu inte har tillträtt?

– Jag kan inte svara på det. Men vi har alltid en regering, även om det är en övergångsregering, svarar Anders Flanking.

Förslag

Här är några av åtgärdsförslagen i den aktuella rapporten:

Utformningen av aviserat högkostnadsskydd för företagen måste bli klart snabbt.

För att närmre bedöma effekter av ett längre bortfall behövs det att närmre uppgifter från Svenska Kraftnät tas fram.

En bedömning av hur hushållens ökade kostnader för el kan påverka försörjningsstöd till resurssvaga hushåll. 

En bedömning av hur långsiktigt försämrad privatekonomi kan leda till ökning av våld i nära relationer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!