”Det är dels ett problem gentemot det enskilda brottsoffret men också gentemot den uppfattning som de flesta har och det är inte bra i ett rättssystem”, säger den gotländska kriminologen och krönikören Nina Rung, om den kritiserade så kallade snippa-domen.
– Den här domen är unik, på det viset att allt står och faller på ett ord som målsäganden använde, men det är inte unikt att man bedömer barns utsagor utifrån vad vuxna uppfattar. Det är specifikt så för barn och sexualbrott, säger hon.
Nina Rung är kriminolog, barnrättsexpert, genusvetare och samhällsdebattör. Enligt henne går domen emot den allmänna rättsuppfattningen och den specifika rättssäkerheten för brottsoffret.
– Jag tror inte du skulle kunna hitta någon, från en fyraåring till en hundraåring, som inte skulle förstå vad ett barn menar med ett finger inuti en snippa som en beskrivning av en våldtäkt. Det andra är att en liten flicka inte får den upprättelse hon har rätt till, säger Nina Rung.
Hon ser domen som ett exempel på ett omfattande problem.
– Vi har inte tillräcklig kunskap om sexualbrott mot barn, dels hur går det till och dels hur barn kan berätta om det, säger hon.
I ett upprop på nätet försöker hon samla 150 000 namn som skriver under flera krav för förändring.
– Dels är det en obligatorisk utbildning till rättsväsendet i de här frågorna, säger Nina Rung.
Hon förklarar att rättssamhället idag bedömer barn och vuxnas utsagor likvärdigt, trots att de inte har samma förmåga att beskriva brott.
– Eftersom barn ofta inte kan det är det väldigt få fall som gäller sexualbrott mot barn som går vidare, för att man förutsätter att den här bevisningen inte kommer att hålla. Jag har själv utrett sexualbrott mot barn och det är frustrerande att se hur det går till och tas emot i domstol, säger Nina Rung.
Hon nämner okunskap kring hur vuxna ofta kan manipulera barn, att upprepade övergrepp tolkas som sexuellt självskadebeteende eller att misstänkta gärningsmän hänvisar till att de begått brotten i sömnen.
– Sedan vill vi att man skyndsamt utreder möjligheten till barndomstolar. Det är märkligt att vi har speciella domstolar för sjöfartsbrott eller mark och miljö, men inte för barn. De får ofta vänta länge på förhandling och det är ett lotteri vilken kompetens som finns i de olika domstolarna, säger Nina Rung.
Manifestationen "Vi vet vad en snippa är" i Stockholm i protest mot den friande hovrättsdomen mot en man som i tingsrätten fälldes för våldtäkt mot en tioårig flicka. Nästa helg är det en liknande demonstration i Visby.
Hon hoppas att tiden är inne för att få igenom de förändringar som hon och andra engagerade har jobbat med i flera år. Redan 2015 skrev Nina Rung om ämnet på DN Debatt.
– Det här är åttonde året men förändring tar lite tid, säger hon och tillägger att hon nu har fått fler namnunderskrifterna än hon hade väntat sig.
– Jag gjorde samma sak 2018 till dåvarande justitieministern Morgan Johansson (S) med delvis samma krav, på en obligatorisk utbildning kring de här frågorna.
Då fick hon ihop 26 000 underskrifter.
– Jag höll på i ett halvår och fick kämpa, för det var inte en fråga som människor generellt tyckte var viktig men nu kanske fler förstår. Jag fick in 50 000 eller 70 000 namn på ett dygn och nu är det bara lite kvar tills det är 150 000 underskrifter, säger hon.
Sedan den så kallade snippa-domen uppmärksammades, märker hon att missnöjet och mobiliseringen ökat. Det går även att räkna i det höga antal namn i Nina Rungs upprop ”Snippa orättvisan”.
– När det är klart kommer jag att lämna in dem till vår nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer (M) men det behövs några till. Gotlänningarna får gärna skriva på de sista som behövs för att skapa ett säkert rättssystem, säger hon.
”Det är tydligt att det finns ett engagemang och att vi kan hålla i nu, så att vi får in det sista för att kunna lämna in och visa politikerna att vi är många som kräver en förändring”, säger Nina Rung.