Olena Popelnytska bor i ett rum med sina två barn och delar toalett och kök med de andra på boendet. Hon har inrett med begagnade och skänkta möbler och ramat in bilder från en loppisbok om konstnären Monet.
Hon bor i ett rum med tre sängar, till henne, tonårsdottern och den åttaåriga sonen. Ett begagnat klaffbord fungerar som matsalsbord men även skrivbord och arbetsbord.
– Det är en liten hemmaateljé och jag har fått kontakt med kunder i olika Facebook-grupper, säger Olena Popelnytska.
Hon har fått hjälp med att skriva ut svartvita A4-annonser som ska sättas upp på anslagstavlor. Där listas vilka uppdrag hon kan ta, som att laga kläder, stoppa hål, byta dragkedjor och måttanpassa plagg.
– I Ukraina jobbade jag som inredningsdesigner, men jag kan också sy, säger hon och nämner även sin tidigare ekonomutbildning och yrkeserfarenhet inom administration.
I bokhyllan och under en av sängarna står lådor fulla med textilmaterial som andra har skänkt. Av gotländska vänner har hon fått låna två symaskiner, varav en är en overlockmaskin.
– Det är tack vare alla människor här som har hjälpt mig, säger hon.
Olena Popelnytska har i det här skedet tyger, garner, trådar, nålar, pärlor, ull, mönstertidningar och massor av idéer för ett skrädderi.
– Det är min dröm, att ha en liten ateljé med butik där jag kan sy, säger hon och visar bilder på barnkläder som hon har sytt med medeltidstema.
Hon använder helst naturmaterial, som linne och ull, till plagg i klassisk design. Hon har även sytt leksaker, som gosedjur och fingerdockor. Av blått och gult garn har hon tovat hjärtformade broscher med en fusion av den svenska och ukrainska flaggan.
– För mig har det här varit en hobby som har funnits i flera generationer bland kvinnorna i min familj, säger Olena Popelnytska.
Hennes gammelmormor och mamma arbetade med sömnad, men själv har hon mest sytt på fritiden till sin familj. Sedan invasionen av hemlandet har de splittrats och hennes man är kvar i kriget. Här är hon ensamstående och den enda familjeförsörjaren.
Olena Popelnytska har flytt Ukraina och har fått tillfälligt skydd på Gotland enligt EU:s massflyktsdirektiv. Nu vill hon starta eget för att kunna försörja sig och sina två barn. Deras pappa är kvar i Kiev och kriget.
Olena Popelnytska kom till Visby på våren, flyttade till en familj i Katthammarsvik under sommaren och bor nu i höst på flyktingboendet i Klintehamn.
– Det tog lång tid innan vi fick ekonomisk hjälp från Migrationsverket, säger hon, som kom till Gotland i början av mars och fick sin första dagersättning i slutet av maj.
I första hand förväntas flyktingar i Sverige att försörja sig själva, vilket kan göras med hjälp av egna sparpengar eller genom att arbeta. När Olena Popelnytska gick till Arbetsförmedlingen med sin meritlista och företagsplaner fick hon höra att hon borde göra något annat.
– Om jag inte kan svenska språket finns bara städjobb. När jag sa att jag hade andra yrkesfärdigheter som jag ville satsa på sa de att det inte var någon bra idé, men jag vill försöka, säger hon och tillägger att hon annars kan tänka sig att arbeta som städare också.
– Om det bara är ett tag är det okej, men om det här kommer vara mitt liv så vill jag använda mig av mina kunskaper, säger Olena Popelnytska.
"Vi har hela tiden ett hopp och försöker och försöker igen", säger Olena Popelnytska om situationen som flykting på Gotland. Hon och Olena Bilenko satsar på företagande.
Hon får medhåll av sin vän som har samma förnamn.
– Det handlar om att använda mänskliga resurser på rätt sätt. Jag är utbildad lärare och psykolog och kan inte arbeta som det här, men våra hobbies kan rädda oss, säger Olena Bilenko.
Förutom att även hon kan sy skulle hon kunna jobba som frisör och de känner andra som exempelvis är duktiga på manikyr och fotografi.
– Vi kan skapa små företag, kanske enskilt eller tillsammans och använda en gemensam lokal, säger hon.
Olena Bilenko säger dock att de saknar stöd från samhället och staten i form av exempelvis starta-eget-bidrag.
– Nu är vi beroende av alla snälla människor som ger oss saker. Ge oss i stället möjlighet att arbeta och ta hand om oss själva, säger hon.
"På grund av situationen i vårt land har vi blivit vana vid snabba förändringar och kan ställa om snabbt när det behövs", säger Olena Bilenko om att hitta sätt att försörja sig.
På bordet ligger 27 utskrivna papper från Skatteverket, som beskriver vad som gäller för hobbyverksamheter och näringsverksamheter i Sverige. Som asylsökande kan de starta eget, men i deras informationssökande och myndighetskontakter verkar vare sig reglerna eller gränsdragningarna tydliga.
– Vi vill göra det här vitt och inte svart. Om jag startar en enskild firma vill jag veta säkert hur jag ska göra och inte ta för stora risker, säger Olena Popelnytska.
De behöver exempelvis besked från Migrationsverket om de kan förlora den dagersättning som familjerna nu lever på.
– Vi behöver juridisk rådgivning för hur vi ska gå till väga, säger Olena Bilenko.
Samtidigt fortsätter de med efterforskningar, ansökningar och marknadsföring för att bli småföretagare.
– Vi kan mycket, vi är öppna och vi är redo, säger Olena Popelnytska.
Ukrainska flyktingarna Olena Popelnytska och Olena Bilenko vill starta eget för att kunna försörja sig och sina familjer på Gotland. Drömmen är en ateljé med skrädderi och butik.