Som GA berättade i går ökade andelen nior som inte fick behörighet till gymnasiet från 11 till 16 procent i år. Allra flest obehöriga fanns bland pojkarna i Klinteskolan och Fårösundsskolan, där inte ens hälften hade betyg som räckte för att komma in på gymnasiet.
LÄS MER: Varannan pojke kunde inte söka till gymnasiet
När fjolårets resultat analyserades kom regionen fram till att bland annat ett ökat behov av särskilt stöd, frånvaroproblematik och elevers attityder kunde förklara varför inte andelen behöriga ökade. Att skolor med få elever får stora svängningar i resultaten var känt sedan tidigare.
Att Klintehamn och Fårösund tagit emot många nyanlända påverkar statistiken, särskilt med tanke på att båda skolorna har få högstadieelever och endast en klass var i årskurs nio. Varje elevs betyg får därmed stor betydelse för det samlade resultatet. I redovisningen för Klinteskolan ingår även den särskilda undervisningsgruppen Sudermattis, som tar emot elever med behov av särskilt stöd och som har hela ön som upptagningsområde.
– Det är klart att man får ont i magen när man ser siffran för behöriga, men den är fruktansvärt orättvis, säger Klinteskolans rektor Jessica Nilsson och tillägger:
– Jag vet vad jag har för grupp elever. Alla ska få lov att gå på Klinteskolan, och det viktigaste är att se vad vi gör kring varje enskild elev.
Flera av de i Klinteskolan som gick ut utan behörighet i juni har valt att gå om nian. För att ge dem bättre förutsättningar efterlyser Jessica Nilsson fler studiehandledare, som kan ge stöd på elevens modersmål och förbereda både elever och lärare inför lektioner. Men bristen på studiehandledare är stor över hela landet. Region Gotland och Uppsala universitet har därför tillsammans tagit initiativ till en utbildning med 20 platser.
– Vi hoppas att de kan komma ut i skolorna nästa läsår, säger grundskolechefen Torsten Flemming och tillägger:
– I brist på studiehandledare har vi haft fjärrundervisning, men det är inte riktigt samma sak som att ha dem i skolan.
Det var inte bara i Klintehamn och Fårösund som pojkar hade sämre resultat än flickor. Så var det i sex av regionens sju högstadieskolor.
– Under flera år har vi haft projekt för att minska skillnaderna, bland annat tillsammans med genuspedagoger. Men vi kommer inte riktigt åt problemet, säger Torsten Flemming.
Jämfört med 2016 minskade andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram från 87 till 84 procent. Torsten Flemming påpekar att resultatet förra året var bra:
– Vi var på 22 plats bland 290 kommuner.