Niklas Eriksson vid Lojsta träsk.
Niklas Eriksson, marinarkeolog vid Stockholms universitet, gjorde i maj dykningar i Broträsk och Slottsträsk i Lojsta. Att det där funnits en borg i trä är känt sedan länge. När vattennivån i träsken sänktes 1914 passade arkeologiprofessorn Sune Lindqvist på att göra en noggrann uppmätning av borgen.
Sune Lindqvist tyckte att borgen såg medeltida ut, men kunde inte bestämma åldern. Om åldern fastställdes skulle teorierna om vilka som byggde borgen klarna. För att undersöka saken ville Niklas Eriksson ta prover på trä i träsket. Med dendrokronologi skulle stockarnas ålder kunna fastställas.
Borgen har omnämnts som Guldborg, ett av vitalianernas tre fästen på Gotland. Om påståendet stämde borde stockarna vara från slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet.
– Det stämde precis. Vi tog nio prover. Den äldsta dateringen i pålkransen var från 1394– 1395, samma tid som Sven Sture kom till Gotland, säger Niklas Eriksson och berättar att förhållandena i träsket varit exceptionellt goda för att trä ska bevaras.
Sven Sture kom till Gotland som drottning Margaretas befälhavare 1395, men bytte sida och gav vitalianerna en fristad på ön. Gotland blev med det bas för det sjöröveri vitalianerna idkade i Östersjön. Under den tiden byggde vitalianerna upp tre starka fästen på ön, förutom vid Lojsta även vid Vivesholm i Sanda och Slottsbacken i Slite.
Ordningen återställdes när Tyska Orden drev bort vitalianerna 1398. Borgen i Lojsta hamnade på nytt i centrum efter det att drottning Margaretas styrkor försökte erövra Gotland 1403– 1404. Efter att Tyska Orden landsatt förstärkningar 1403 stod ett av de avgöranden slagen enligt källorna vid "Goltborch", där drottningens svensk-danska styrkor förskansat sig. Vid slaget förstördes borgen, som sannolikt var den i Lojsta.
– Vi hittade rester av palissaden som rivits ner i vattnet. Det kan eventuellt ha skett vid en stormning av borgen, säger Niklas Eriksson och tillägger:
– Vi ska göra nya dykningar i sommar. Träsken har en väldig potential. Vi har bara sett en liten del. Det finns mängder av bearbetat trä kvar att undersöka.
Förutsättningarna för att trä ska bevaras i träsket är mycket goda. Den här stocken är mer än 600 år gammal.
Till de två dagarnas dykningar i träsken fick Niklas Eriksson bidrag av Gotlandsfonden. Mängden intressanta fynd är dock så stor att han vill mäta in hela området med ekolod.
Att det ligger byggnadsdelar i träsket kan betyda att Tyska Orden raserade borgen så ett den inte kunde återuppbyggas, ungefär på samma sätt som danskarna sprängde Visborgs slott när de lämnade Gotland 1679.
Efter sommarens dykningar ska Niklas Eriksson färdigställa en rapport. Han har bland annat lusläst den undersökning Sune Lindqvist gjorde 1914, då vattennivån i träsket sänkts och en uppmätning av borgen kunde göras.
– Slutet av 1300-talet var en mycket rörig tid på Gotland, så det finns mycket att reda ut, konstaterar Niklas Eriksson och tillägger:
– Det finns gott om lämningar efter borgar i trä i Europa, men här på Gotland är bara den i Lojsta bland alla välbevarade stenbyggnader från medeltiden. Så det är roligt att ta reda på lite mer om den.
Så här såg borgen ut, enligt den skiss som arkeologiprofessorn Sunde Lindqvist gjorde 1914.
I Lojsta finns informationsskyltar som berättar om Guldborg. Utan att ha borgens ålder bekräftad reste gillet Sankt Olofs Yxa sommaren 2012 en minnessten i Lojsta över Konrad von Jungingen, som var Tyska Ordens högmästare under den tid då den slutliga stormningen av borgen ska ha ägt rum. Stenen verkar ha satts upp på rätt plats.