I april köpte Simon Larsson och Pernilla Olofsson gården Andarve som man har arrenderat av Simons far Bertil Larsson sedan 2016.
2016 tog Simon och Pernilla över Andarve gård i När, från Simons far Bertil Larsson. Man började lite försiktigt med att arrendera gården för att känna sig för. I april i år löpte man linan ut och köpte gården.
– Pappa och mamma bor kvar här på gården, så vi har ännu en gårdstomte här som har åsikter om mycket. Den stora skillnaden är att nu kan jag ignorera det, skrattar Simon.
Det är inte bara pappa som har åsikter kring alla innovationer på gården. För Simon gillar att experimentera och hitta nya vägar och lösningar.
– Simon har nya planer jämt. Han kommer ofta in med ritningar och nya idéer som han kläckt i ladugården, berättar Pernilla.
Till exempel var Simon tidigt ute med att köpa båghallar och låta gårdens kor vistas ute året runt. Något som en del av gårdens numera över 700 följare på Facebook tyckte var tokigt, men som har visat sig fungera utmärkt.
– Vår klövvårdare tycker att det är så roligt att komma hit, för korna har så fina klövar när de går ute året runt. Hon har till och med tagit kort på klövarna för att visa upp på föreläsningar, berättar Simon.
Får du ofta höra att du är smågalen?
– Jo, ganska ofta faktiskt. Men det är också folk som hör av sig och vill veta mer.
Ett annat experiment som slagit väl ut är en egenkomponerad fröblandning som han kallar häxblandningen. Ofta kanske en mix består av max fem fröer, men Simon testade åtta.
Att gynna den biologiska mångfalden har blivit ett viktigt tema på Andarve gård.
– Det fungerar över förväntan. Vanligtvis brukar ju första skörden innehålla mest energi, men också andra och tredje skörden höll måttet. Korna behöll mjölkmängden och fett- och proteinhalten, berättar Simon.
Baksidan av experimentet är att de mer udda fröerna i häxblandningen är ganska mycket dyrare. Som till exempel fröer av fodercikorian som kostar cirka 210 kronor per kilo. Jämfört med vanliga klöverfrön som kostar cirka 80 kronor per kilo.
– Men får man flera skördar som håller samma kvalitet så betalar det sig ganska fort, säger Simon och fortsätter:
– Det ger också en större mångfald i vallarna. Det är alltid något som växer, som till exempel kärringtand som blommar tidigt och ger mat till pollinerare som vaknat tidigt.
Youtube och Google är en stor inspirationskälla. För ett par år sedan såg Simon ett amerikanskt filmklipp som visade fördelarna med sudangräs, en mycket torktålig, ett-årig växt. Det skulle förstås testas på Andarve.
– Jag provade att odla på olika jordar. Det var på de torraste det funkade bäst. Förra året sådde jag tidigt på våren. Till en början stod det ganska still, men så kom värmen och torkan. När allt annat stannade av så sköt sudangräset iväg. Det fungerar också bra för att få igång gammal jord som legat i träda länge, berättar Simon.
Biologisk mångfald har blivit ett allt viktigare tema på gården. Tack vare ett hållbarhetsinitiativ från Arla som ger lite extra betalt för mjölken har man valt att satsa mer på naturbeten. Gården innehar cirka 20 hektar naturbete som varit mer eller mindre igenvuxet. Nu öppnas de nu upp igen.
I en hage vid Pilgårds betar ett gäng ungdjur. Här började Simon och Pernilla röja för tre, fyra år sedan. Marken har nu läkt och det blommar och surrar överallt.
– Efter en sådan här insats sköter sig marken nästan själv. Nu kan vi ha fler djur på de här markerna och det bidrar till ett mer öppet landskap med större biologisk mångfald. Det ger oss också ett ekonomiskt tillägg till mjölken att låta djuren beta här, förklarar Simon.
Tidigare var hagen igenväxt. Nu surrar här av liv och de röjda markerna bjuder på en varierad färgsprakande prakt.
Trots att gården är förhållandevis liten, med 53 djur, är det förstås mycket att göra. Och mer blir det till vintern. Simon spår att man då har utökat till 70 kor. Det blir mer trixande med mjölkningen eftersom man bara har 36 platser i ladugården.
Men att bygga ut finns inte med i planeringen. Snarare blir det en investering i fler båghallar och så har man införskaffat en ny mjölktank som kommer att kräva en mindre ombyggnad.
– Det är klart att det skulle vara skönt med en större ladugård, men då krävs det också en större gödselbrunn och sedan springer ekonomin lätt iväg, säger Simon.
Vad skulle ni säga är tjusningen med att leva som ni gör?
– Det är ett ganska fritt liv där man ändå kan bestämma ganska mycket själv, säger Pernilla.
– Att vara ute på landet, se havet och att ungarna kan cykla ner till havet själva. Sen är det kul att vara med och skapa något. Man är med när djuren föds och fostrar dem till något man kan vara stolt över. Det är spännande, avslutar Simon.