Den aktuella ansökan inkluderar ett flera kilometer långt transportband, för att underlätta transporten från File Hajdar till Slitefabriken.
Under coronapandemin, när Folkhälsomyndigheten rekommenderade att så många som möjligt skulle jobba hemma, ställde dåvarande Cementa frågan om deras verksamhet tillhörde de "prioriterade" i samhället? Detta möttes med ytterst begränsad förståelse, berättar Matilda Hoffstedt, fabrikschef i Slite.
Men sedan hände något. Sedan kom den så kallade "kalkkrisen".
Det var i juli 2021, när Mark- och miljööverdomstolen sade nej till Cementas ansökan. Sådana här processer har länge varit omtalade lokalt på ön – men nu reagerade även byggbranschen nationellt, vilket i sin tur gjorde att regeringen engagerade sig också. Inom kort kom den omstridda "undantagslagen" och ett kortsiktigt nytt täkttillstånd.
Detta innebar en brytningstid, för det som numera kallas Heidelberg Materials. Där och då blev deras verksamhet en nationell stridsfråga – och det har den förblivit.
– Det är en enorm skillnad mot för fem år sedan. Besöksfrekvensen har ökat rejält, med politiker, myndigheter, företag och privatpersoner som vill komma hit och sätta sig in i vad vi gör. Vi hade 2 000 individuella besök på fabriken förra året. Det har vi inte varit vana vid, men för mig har det skapat en förståelse för att det här är samhällsviktig verksamhet, säger Matilda Hoffstedt.
Nu är Heidelberg aktuella med en 30-årig ansökan, som går till huvudförhandling under vecka 4.
Samtidigt pågår något av en myndighetsstrid om "riksintresseklassning" av kalkfyndigheterna och cementproduktionen; statens intresse håller i sig, med andra ord.
– Det är naturligt, när vi tillverkar något som behövs på ett så grundläggande plan, med så många som berörs. Samtidigt som sådan här täktverksamhet oundvikligen påverkar vattnet och naturen runt omkring. Därför innehåller ansökan omfattande förslag på skydds- och kompensationsåtgärder, kommenterar fabrikschefen.
Månadsskiftet januari-februari blir en viktig tid för Heidelberg Materials (före detta Cementa) och Matilda Hoffstedt. Dom kommer dock meddelas först senare.
Men denna omtalade påverkan har ändå fått exempelvis den gotländska länsstyrelsen att förorda ett nytt nej från domstolens sida.
– Bolaget har gjort ett gediget arbete med sin ansökan. Anledningen till att vi trots det yrkar på att tillstånd avstyrks, i första hand, är att skadorna på bland annat grundvatten och naturmiljö vid ytterligare 30 års brytning fortfarande riskerar att bli för stora, kommenterade dåvarande landshövding Anders Flanking i somras.
Men enligt Heidelberg är denna tidsrymd en förutsättning för bolagets andra jättesatsning – som också fått nationell uppmärksamhet – nämligen planerna på en koldioxidneutral fabrik i framtiden.
– Det viktigaste är att vi får förutsättningarna för vår klimatomställning och då behöver vi ha den här långsiktigheten. Men även för att säkra cementförsörjningen till samhället, betonar Matilda Hoffstedt.
Gotlands förra landshövding Anders Flanking.
Ett 30-årigt tillstånd vore inte heller något unikt – inte längre. För branschkollegorna på Nordkalk fick nämligen ett sådant, gällande Klinthagen i Lärbro, för mindre än en månad sedan.
Huruvida detta innebär en fördel för Heidelberg vill bolaget inte spekulera i. Nordkalk-domen är dessutom redan överklagad – av bland andra just länsstyrelsen.
Något som även Heidelberg räknar med, om de skulle få ett ja.
– Någon lär överklaga, så är det, säger Matilda Hoffstedt.
Känns det arbete ni gör just nu lite hopplöst, med tanke på det?
– Nej, det här är en process som tillhör det demokratiska systemet och det känner vi till. Samtidigt är det viktigt att klargöra de stora frågorna redan i första instans, svarar fabrikschefen.
"Det ska finnas möjlighet att rena täktvattnet antingen till dricksvatten, eller för återföring till berggrunden", berättar Jon Hallgren, som är tillståndsspecialist på Heidelberg.