Frysanläggningen i Ronehamn har sedan 2003 tagit emot och fryst in skarpsill och strömming.
– Det är helägt av gotlänningar. Det är en fördel att vi äger det själva, men kanske också en nackdel – andra ägare hade kanske satt stopp tidigare, säger fiskaren Roland Pettersson, ordförande i både frysanläggningsbolaget och föreningen Fiskeriservice, som är huvudägare i bolaget.
Fram till coronapandemin gick större delen av fisken från Ronehamn som minkfoder till Danmark. Men i november 2020 beslutade den danska regeringen att alla minkar i landet skulle avlivas, eftersom man var rädd att muterade virusvarianter man hittat i danska minkbesättningar skulle kunna äventyra ett framtida coronavaccin. Ett beslut som senare visade sig sakna laglig grund.
– Innan minkslakten stod minkfodret för 6 000 ton fisk om året – det är en jättestor hög med fisk. När den marknaden försvann så var det ett jättetapp för verksamheten och vi fick säga upp fyra av sex anställda direkt, berättar Roland Pettersson.
Infrysningen av fisk till människoföda fortsatte däremot, men volymerna var betydligt mindre.
– Det är ungefär 500–600 ton, så det är bara tio procent. Vi har försökt öka konsumtionsfisken men det är svårt att få betalt för fryst fisk, konstaterar Roland Pettersson.
– Det bär sig inte riktigt så vi har beslutat att lägga ned. När den största biten föll bort så blev lönsamheten för dålig, säger Roland Pettersson.
Fiskesäsongen är dessutom kort, från december till slutet av mars, början av april.
– Vi fick in för lite fisk så vi pausade verksamheten i höstas och med inflation, stigande priser och allt så bestämde vi att vi inte skulle frysa in något i vinter, säger Roland Pettersson.
Med kraftiga ökningar på el- och fraktpriser gick ekvationen inte längre ihop.
– Vi hade budgeterat för elkostnader på 100 000 per månad men den landade på 450 000 för kvartalet. Allt ska betalas med fisk och det går inte. Vi stoppar innan det blir konkurser eller så. Med de volymer vi har går det inte att få lönsamhet, säger Roland Pettersson.
Beslutet att stoppa verksamheten på obestämd tid, togs halvvägs in i mars.
– Det var jobbigt första veckan. Det var den sämsta vecka jag haft på länge, just när vi tog beslutet att "det här går inte". Vi har hållit på i 20 år och jag har varit med sedan början, säger Roland Pettersson.
Vad som händer med anläggningen i Ronehamn återstår att se.
– Nu lägger vi den i malpåse, så får vi se om vi ska sälja. Men vi ska inte frysa någon fisk i år och inte nästa år heller som det ser ut, säger Roland Pettersson.
Personalen sades upp i november och skulle ha slutat sista april, men har fått förlängt till sista maj.
– Nu kör vi en månad till. De städar och tvättar och ser till att allt är snyggt och rent, ifall vi skulle vilja köra igång igen någon gång i framtiden, säger Roland Pettersson.
Enligt honom är det en handfull gotländska fiskefartyg som berörs. De kan nu antingen lossa sin fisk i fastlandshamnar som Västervik, eller fortsätta lossa i Ronehamn, däremot kommer fisken inte frysas där.
– Förhoppningsvis ska de kunna lossa till lastbil, allt som inte duger för humankonsumtion har körts bort redan tidigare, men då är inte vi inblandade, säger Roland Pettersson.