Bebislycka i buffelflocken: ”En milstolpe”

Flera nya kalvar och en flock i harmoni. Projektet med vattenbufflar i Silte har varit lyckat, nu ska Karin Yxfeldt och Per Norrby påbörja nästa steg med mjölkning och produktion av bland annat mozzarella från gården.

Tillsammans med sambon Per Norrby skaffade Karin Yxfeldt sommaren 2018 en tjur, två kor och en fjolårskalv av rasen asiatisk vattenbuffel. Nu är flocken betydligt större. ”Vi kunde ju ingenting i början, men det har gått över förväntan”, säger hon.

Tillsammans med sambon Per Norrby skaffade Karin Yxfeldt sommaren 2018 en tjur, två kor och en fjolårskalv av rasen asiatisk vattenbuffel. Nu är flocken betydligt större. ”Vi kunde ju ingenting i början, men det har gått över förväntan”, säger hon.

Foto: Jenny Nilsson

Silte2024-03-14 20:00

Det är snart sex år sedan som Karin Yxfeldt tillsammans med sambon Per Norrby fick hem sina första fyra exemplar av asiatisk vattenbuffel. Flocken har vuxit rejält sedan dess. Bara den gångna vintern har det fötts hela fem kvigkalvar och i skrivande stund går det 22 bufflar på gården vid Siglajvs i Silte. 

– De tar hand om varandra och varandras kalvar. Händer det något, som att en kalv går utanför hagen och kommer för långt bort från flocken, blir alla lika upprörda, berättar Karin Yxfeldt.

undefined
Förhoppningen har varit att kunna mjölka korna och tillverka bland annat mozzarella, något som ser ut att bli möjligt redan i år.

Men det händer att vissa av de små rackarna inte kan hålla sig när Karin går in i ladan – som fungerar som ligghall dit djuren kan gå in från hagen för att lägga sig i halmen eller äta lite. Då smiter de mellan stängslet för att hälsa och få en liten kelstund.

undefined
I dagsläget finns totalt fem små kalvar födda under vintermånaderna. Närmast i bild kvigkalven Tåilu, cirka tio veckor gammal vid fototillfället.

En av dem har ett extra gott öga till Karin. Det är kvigkalven Tåilu, blott tio veckor gammal när Helagotland besöker gården, som hade en lite tuffare start i livet då hennes mammas spenar var för små och gav för lite mjölk. Karin och Per fick stödmata kalven med flaska och det har lett till att hon fäst sig lite extra vid dem.

– Tåilu har blivit mer som en hund. Hon följer oss överallt när vi är här och arbetar, och är alltid först på plats när vi kommer ut, berättar Karin.

Redan när Tåilu var drygt två veckor gammal, började de gå korta promenader med henne i grimma och grimskaft. Kanske kan det bli tal om att köra in henne i framtiden, hoppas Karin.

– De är verkligen så häftiga. Användbara och tåliga djur, säger hon och kliar Tåilu i den fluffiga kalvpälsen.

Det ska finnas drygt 200 vattenbufflar i Sverige, merparten av så kallad medelhavsras, och används främst för mjölk- och köttproduktion i kombination med naturvård. Hos Per och Karin i Silte startade allt med det sistnämnda, och mer specifikt för att hålla våtmarken i Kvarnåkershamn öppen.

Vattenbuffel är väl lämpad att beta i våtmark och de är det enda nötdjur som också bryter ner vass av arten kaveldun. Varje buffel håller ungefär två hektar marker öppna om året och att de kan stänga igen nosen gör att de kan äta även under ytan.

undefined
Tillsammans med sambon Per Norrby skaffade Karin Yxfeldt sommaren 2018 en tjur, två kor och en fjolårskalv av rasen asiatisk vattenbuffel. Nu är flocken betydligt större. ”Vi kunde ju ingenting i början, men det har gått över förväntan”, säger hon.

Karin Yxfeldt upplever att deras verksamhet är relativt okänd än så länge.

– Överlag är det inte många som känner till att det finns vattenbuffel på Gotland. Till och med bland folk i socknen. Det brukar vara en del som promenerar härute och som kan bli lite smått chockade när det kommer ut en vattenbuffel från lagården. 

Kanske blir det ändring på det snart. Utöver att satsa mer på safari och den mer publika delen med att visa upp bufflarna under sommaren, hoppas Karin att köttet ska upptäckas av fler – och så ska mjölkningen äntligen komma igång på gården. Kalvar har nämligen varit en förutsättning för att kunna mjölka korna och för första gången kan snart buffelmozzarella tillverkas på ön.

undefined
Under vinterhalvåret går hela flocken hemma på gården. De har en så kallad lösdrift och kan välja om de vill vara inne eller ute. Trots att hårbeklädnaden blir betydligt sämre när kalvarna blivit vuxna, är vattenbuffeln förvånansvärt tålig mot köld.

Även om det är svårt att tro är vattenbufflar skygga och vaksamma djur. Karin berättar att de vanligtvis skulle dundra iväg om det inte vore för att hon var med.

– De testade dig så fort du kom in i hagen. Men de märkte att du inte flyttade på dig. Framförallt så är du lugn och gör inga plötsliga rörelser, förklarar hon för Helagotlands reporter.

Med Karin är de lugnet själva, frånsett viss inbördes bufflighet i konkurrensen om att få en kelstund.

– Det bästa är att de är sociala och alltid så nyfikna. Har man en dålig stund går man bara ut här och andas, säger hon.

Stor skillnad på buffel

Den asiatiska vattenbuffeln ska inte förväxlas med den afrikanska. En av den afrikanska buffelns underarter, savannbuffeln, anses till exempel vara det farligaste djuret på den afrikanska kontinenten.

Vattenbuffeln är släkt med den vilda afrikanska buffeln, såväl som vanliga kor (nötkreatur), jak, amerikansk bison, visent och gaur.

Domesticeringen av vattenbuffeln ägde rum för cirka 5 000 år sedan, alltså betydligt senare än för nötkreaturen som blev tamdjur för cirka 10 000 år sedan. 

Majoriteten av världens vattenbufflar lever i Sydostasien. I Sverige fanns det 2023 drygt 200 vattenbufflar. De används främst för mjölk- och köttproduktion i kombination med naturvård.

Mjölken har högre torrsubstans, fett- och proteinhalt än komjölk. Köttet påminner om nötkött till smaken, är i regel mörkare rött till färgen och magrare med mindre marmorering.

Källor: Borås djurpark samt SVA

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!