När Leila var precis nyfödd fortsatte trakasserierna genom att grannen på nätterna ringde på dörrklockan för att väcka henne. Nu väntar familjen sitt andra barn men kan inte planera för framtiden.
I februari berättade GT den olyckliga historien om en familj som Gotlandshem flyttat till annan ort efter att en våldsam granne hotat, trakasserat och brukat våld mot dem. Då valde familjen att vara anonym, men nu väljer Petra Norén att gå ut med vilka de är i hopp om att Gotlandshem ska göra något åt situationen och för att hjälpa andra som kanske är i samma situation.
– Det är ohållbart att Gotlandshem får hålla på så här. De har lovat att vi ska få flytta och gett oss specifika datum för att sedan gång på gång ändra och dra ut på det. Vi har fått vittna åt Gotlandshem i tingsrätten och jag har själv fått polisanmäla personen, berättar Petra Norén.
Det är ett invecklat och tragiskt ärende eftersom den aggressiva grannen, trots vräkning och avhysning, dröjer sig kvar i trappuppgången.
– Då får väl Gotlandshem ordna ett annat boende till oss. Hur ska vi kunna planera vår framtid när de håller på så här? Vår dotter Leila har fått plats på förskola i Slite i oktober. Men vi vet ju inte om vi kommer bo där då. I januari kommer vårt andra barn och jag är livrädd, säger hon.
Grannen vräktes egentligen redan i december i fjol, men vägrade flytta. I juli fick Kronofogdemyndigheten tillsammans med polisens insatsstyrka fysiskt avhysa personen från lägenheten, något som bevittnades av Petras mamma Pia.
– Jag såg allting. Grannen var hotfull så flera poliser med skydd av plexiglas fick fysiskt vräka personen från lägenheten, som trots det ännu dröjer sig kvar i trappuppgången, säger Pia som bor i närheten.
Gotlandshem säger att det inte är säkert för familjen att flytta tillbaka, men har ännu inte ordnat något nytt permanent boende för dem.
Lina Runander på Gotlandshem har tidigare kommenterat ärendet, och beklagar djupt det Petra med familj varit med om.
– Det är en jätteolycklig situation. Vi har nu genomfört vräkningen, men det är fortfarande stökigt i trappuppgången och i området runt omkring, så vi har avgjort att det inte är säkert för familjen att flytta hem, säger hon.
Varför dröjde det så länge innan personen faktiskt blev avhyst?
– Det har dragit ut lite på tiden, men i det här fallet har vi brottats med en individ som inte vill ha hjälp. Vi har haft kontakt med socialen och psykiatrin som också var på plats när vi genomförde vräkningen. Det för att fånga upp den här människan som vi tror inte mår så bra. Men individen vill inte ha någon hjälp, så det är lite utom vår kontroll där.
Petra var höggravid med dottern Leila när allt började. Men trakasserierna pågår fortfarande. Flera vykort som grannen lämnat på olika ställen visar att grannen vet var familjen nu bor.
Gotlandshem har ändå tagit lärdom menar de, och har sett över sina rutiner. Sedan i våras har de ändrad bemanning som jobbar med de här frågorna, och förhoppningen är att kunna vara mer proaktiv.
– Det ska liksom inte gå flera månader innan vi får allt underlag för att kunna gå till nämnden och verkställa besluten. Vissa saker kan vi inte påverka. Nämndhanteringen har sin tid, Kronofogden har sin tid, men tiden innan kan vi försöka korta, säger Lina Runander.
Samma dag som GT pratar med Gotlandshem planerar de att träffa familjen för att se hur de kan gå vidare.
Om en månad ska dottern börja på förskolan. Hinner ni ordna ett permanent hem till familjen tills dess?
– Jag hoppas vi kan lösa det, eller att vi i vart fall får en plan för när de kan flytta. Det beror lite på vad de har för önskemål, om de vill tillbaka till Slite eller inte. Jag förstår att de är rädda och det viktigaste för oss är att våra hyresgäster känner sig trygga i sina hem.