Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen.
Någon kanske tänker: Cementadomen, kom den inte precis? Det beslut som Högsta förvaltningsrätten meddelade i onsdags handlade om regeringens agerande när ett tillfälligt tillstånd klubbades igenom i fjol, inte om tillståndsfrågan i sig.
Först i och med det utslag som avkunnas under tisdagen får Cementa veta om det är fritt fram att fortsätta bryta i fyra år till. Inom byggindustrin inväntas beskedet med bävan.
– Ett produktionsbortfall skulle påverka planerade infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnaden och gruvindustrin väldigt negativt, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, till Tidningen Näringslivet, som ägs av Svenskt näringsliv.
Han lutar sig mot en rapport som WSP gjort på uppdrag av Byggföretagen. Där menar man att ett brytstopp i Slite kan leda till ett samlat produktionsbortfall på 140 miljarder kronor i landets ekonomi.
– Om man inte lyckas bibehålla eller bygga ut produktionskapaciteten inom industrin till följd av att det inte finns cement så kommer det att 2030 innebära ett BNP-tapp på fyra procent. Om man även räknar in hur gruvindustrin drabbas så är den siffran fem procent av BNP, säger Fredrik Isaksson.
Men det finns så klart de som hoppas på en annan utgång. Naturskyddsföreningen Gotland, Gotlands botaniska förening och Urbergsgruppen är några av organisationerna som ställt sig kritiska till Cementas tillståndsansökan, bland annat med hänvisning till växt- och djurlivet, samt grundvattnet.