Heidelberg Materials i Slite har undersökt möjligheten att använda aska som Islands vulkaner sprutat ut som en ingrediens i cementtillverkningen. Och det är nära förestående. Redan i år kommer vulkanaskan att finnas i en del av de produkter som Heidelberg Materials erbjuder. 

– Vi har blandat in upp emot 50-60 procent vulkanaska och det fungerar väl, berättar Stefan Sandelin som är forsknings- och utvecklingschef på Heidelberg Materials.

Att använda vulkanaska som tillsats i cement får till följd att de höga koldioxidutsläppen minskar.

– Vi blandar ut klinkern med vulkanaska för att få ett så lågt klimatavtryck som möjligt. 

Sedan tidigare har man använt flygaska, en restprodukt från kolkraftverken på liknande sätt men då kan man inte blanda in lika mycket och dessutom är tillgången begränsad.

– Flygaska från kolkrafteldade värmekraftverk blir mer och mer sällsynt så vi måste hitta nya material.

Vulkanutbrotten på Island har i tusentals år bidragit med aska som nu Heidelberg Materials importerar.

Foto: AP

Vulkanaska finns det gott om på Island och den Heidelberg Materials importerar tas ur ett dagbrott som legat där i hundratusentals år. 

– Det finns väldigt mycket vulkanaska på Island och bildas ny efter hand, även om det inte löser hela världens problem, säger Stefan Sandelin.       

Han förklarar att askan från Island är bättre jämfört med andra områden eftersom den svalnar snabbare och konsistensen blir lättare att mala ner.

För att göra cement upphettas kalksten ihop med några andra material i fabrikens stora ugn. Materialen smälter, kyls ner och mals. Efter det tillsätts kalksten som inte varit upphettad ihop med flygaska för att det ska bli cement. 

Hur stor del av andelen kalksten som kan bytas ut mot vulkanaska är dock inte fastställt. 

– Vi har testat under flera år för att se hur mycket vi kan blanda in. Upp till omkring 50-60 procent fungerar, sett till hållfastheten i den färdiga produkten. Men vi måste uppfylla byggkraven så än så länge är nivåerna lägre, säger Stefan Sandelin.

Med hjälp av bindemedel och proportionerna kan företaget styra egenskaperna på den färdiga produkten. 

– Tekniskt sett är vulkanaskan minst lika bra eller bättre och ger dessutom en bättre miljöprofil. 

Askan mals i bolagets kvarnar i Degerhamn innan den fraktas till Slite för att blandas in i cementen.

Transporten av vulkanaska bidrar till koldioxidutsläpp men inte i någon betydande grad.

– Miljömässigt belastar det en väldigt liten del av produktionen jämfört med att hetta upp kalksten i ugnar. När kalksten hettas upp till höga temperaturer avger den koldioxid. Infångning och geologisk lagring av koldioxid, så kallad CCS, är metoden för att dessa processutsläpp från cementindustrin inte ska nå atmosfären.

Heidelberg Materials har som mål att tillverka cement utan något utsläpp av koldioxid 2030. Får ej vidareutnyttjas utan tillstånd från upphovsman. Kontakt: Fotograf Tommy Söderlund 0739/252506 0498/202416 tommy.soederlund@gotlandstidningar.se

Foto: Tommy Söderlund

Heidelberg Materials har forskat om vilka olika material som går att använda vid cementtillverkning i cirka sju år.

– Försöksverksamheten har utkristalliserat vulkanaskan som ett väldigt bra material. 

I slutet av året startar tillverkningen av den nya produkten i Slite.

– Det blir en produkt som kommer att saluföras på öppna marknaden som ett komplement till våra övriga produkter, säger Stefan Sandelin. 

Vulkanaskan är en del av Heidelberg Materials plan för att ställa om cementtillverkningen i Slite med målet att tillverka cement med nettonoll koldioxidutsläpp år 2030.