Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials Sverige, menar att den nya CCS-anläggningen kan bli en kolsänka.
Cementtillverkningen i Slite är en av landets värsta utsläppskällor. Men det vill Heidelberg Materials ändra på. Med en ny anläggning för koldioxidinfångning räknar de med att cementen från Slite ska ge noll nettoutsläpp från 2030. En satsning som beräknas kosta 10 miljarder kronor.
Den 5 maj lämnade bolaget in en ansökan om miljötillstånd till mark- och miljödomstolen för utbyggnaden av fabriken och de förändringar som krävs i hamnen.
– Allt fler grundläggande bitar faller nu på plats för omställningen av en av Europas största cementfabriker. Frågan om koldioxidfrakt över gränser är löst, utbyggnaden av elnätet på och till Gotland fortlöper snabbt, och efterfrågan på produkterna ökar, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige, i ett pressmeddelande.
Ungefär så här ska den nya anläggningen och piren se ut (det gröna i bild). Själva CCS-anläggningen ska byggas i det östra brottet.
I ansökan går bolaget i detalj igenom hur koldioxiden ska skiljas från cementugnens rökgas, omvandlas till flytande form, mellanlagras på området innan det till sist fraktas bort med specialbyggda fartyg. Exakt var koldioxiden ska slutlagras är inte klart, men man sätter sitt hopp till utvecklingen som sker i Nordsjön. Där planeras för lagring av koldioxid på flera kilometers djup.
Enligt bolaget kommer anläggningen fånga in 1,8 miljoner ton koldioxid årligen, vilket kombinerat med en utökad användning av biobränslen skulle innebära en fyraprocentig sänkning av hela Sveriges koldioxidutsläpp.
Det räcker inte att säga att fabriken i Slite kommer nå noll nettoutsläpp, menar Karin Comstedt Webb, utan de "skapar en betydande kolsänka". Men när hon säger det räknar hon inte med alla utsläpp som skapas runtomkring cementproduktionen, som från transporter och från den kraftigt ökade elproduktion som krävs för den nya anläggningen. Heidelberg Materials utgår nämligen från hur man räknar i EU:s utsläppshandel, förklarar fabrikschef Matilda Hoffstedt.
– Vi följer alltid de lagar som gäller just nu och anpassar oss efter utvecklingen, säger hon.
För att förverkliga det här kommer miljön få ta lite stryk. Bland annat vill bolaget göra hamnen djupare genom muddring och bygga ut med en ny pir, för att kunna hantera fler anlöp av fartyg som ska frakta den infångade koldioxiden. Muddermassorna ska delvis användas i byggnationen och delvis dumpas på havets botten.
Natura 2000-området Asunden, en ö strax utanför Slite, kan påverkas indirekt under anläggningstiden.
Den största miljöpåverkan sker under byggnationen. Då riskerar bland annat fågellivet på den naturskyddade ön Asunden indirekt påverkas.
Sliteborna har under en lång tid fått leva med höga nivåer av buller från fabriken. Med den nya anläggningen väntas fler bullerkällor tillkomma, som enligt nuvarande beräkningar kommer överstiga Naturvårdsverkets riktlinjer. Här ber Heidelberg Materials om en tvåårig prövotid för att testa olika reducerande åtgärder.
Samtidigt kan Sliteborna när bygget väl är klart vänta sig en kapad skorsten som inte längre släpper ut koldioxid. Även andra skadliga gaser ska minska med den nya fabriken.
Matilda Hoffstedt, fabrikschef i Slite, ser den ansökan som lämnades in i veckan som en milstolpe.
– Jag tror inte det riktigt landat hos gotlänningarna vilken omfattning det här projektet har, det blir ett av Sveriges största klimatprojekt. Anläggningsarbetet kommer pågå i olika utsträckning i tre år. Det kommer vara upp till 1 500 personer här under den tiden. Vi tror det kommer bli samma belastning på samhällsservice, restauranger och affärer som på sommaren fast året runt. Ett högre tryck kan vara jättebra för den lokala näringen, säger Matilda Hoffstedt.
Heidelberg Materials vill helst stängsla in Storgatan, så att allmänheten inte längre kan köra genom fabriksområdet. I miljöprövningen behandlas endast allén. Bolaget vill fälla träden, som de tänker kompensera med nya träd på annan plats. I övrigt avgörs frågan om Storgatan i den detaljplaneprocess som regionen påbörjat.
En stängning av Storgatan kan bli en av de mest påtagliga förändringarna för Sliteborna, om Heidelberg Materials får som de vill. Men den frågan avgörs inte i miljöprövningen.
Parallellt driver bolaget en process för att få ett utökat täkttillstånd, från att det nuvarande löper ut 2026. Där väntas domstolsförhandling i början av 2025.
Om allt går enligt plan hoppas Matilda Hoffstedt att båda tillstånden är godkända i slutet av 2025. I så fall kan spaden sättas i marken 2026. Det skulle kunna gå så snabbt om bolaget får ett så kallat verkställighetsförordnande, vilket innebär att bygget kan börja direkt efter godkännande i första instans, även om det kommer in överklaganden.
– Vi har inte tid med överklaganden om vi ska kunna genomföra den här klimatomställningen, säger hon.