Gunnar Akner är bland annat läkare och docent i geriatrik och specialist i internmedicin. Han är verksam i Stockholm.
Personer, oftast äldre, som har ett eller flera kroniska hälsoproblem är vårdens vanligaste patienter. Ändå är sjukvården inte utformad för den största patientgruppen. Däremot håller svensk sjukvård ofta hög kvalitet när det gäller behandling av akuta- eller avgränsade hälsoproblem. Det menar Gunnar Akner, läkare och docent i geriatrik och specialist i internmedicin, geriatrik och klinisk nutrition.
– Vi är bra på att behandla infektioner, frakturer eller andra akuta åkommor, eftersom akuta hälsoproblem legat till grund för utformningen av sjukvården, säger han.
Andelen äldre i befolkningen är hög på Gotland, och gruppen blir allt större. Det gäller särskilt andelen 80 år och äldre, som år 2040 beräknas vara högst i landet på Gotland, enligt SCB:s befolkningsprognos. Dessutom beräknas var femte invånare på Gotland år 2040 vara mellan 65 och 79 år. Det innebär dels att färre ska försörja allt fler, dels en större belastning på vård och omsorg.
Vården behöver ställa om, och det snabbt, annars blir det mycket svårt att klara utmaningarna framåt, anser Gunnar Akner.
– Det går inte annars. Vi befinner oss på ett sluttande plan. Krisen i sjukvården är till övervägande del en följd av den långvariga, olämpliga politiska och administrativa styrningen, som lett till att sjukvården inte fungerar som ett sammanhängande system.
LÄS MER: Nämndordförande Mats-Ola Rödén (L) om kritiken – och vägen framåt
Att ställa om sjukvården och göra om i grunden är ingen liten sak. En nödvändig del, enligt Gunnar Akner, är att öka den medicinska kompetensen i alla delar av sjukvårdsledningen. Samtidigt anser han att den politiska- och administrativa detaljstyrningen måste minskas kraftigt.
– Det är absoluta grundförutsättningar. Fritidspolitiker i regioner och kommuner, med i regel ingen eller begränsad sjukvårdsbakgrund, bör inte besluta om hur sjukvård ska bedrivas. Sjukvården kräver betydligt längre kontinuitet än vad mandatperioderna erbjuder.
Som sjukvården ser ut idag, att varje region sköter sjukvården på egen hand, är inte hållbart, anser han.
– Den allmänna uppfattningen är att utmaningarna kan lösas genom samverkan, vilket jag menar är principiellt omöjligt. Det går inte att "samverka" sig runt 21 självständiga regioner, som i praktiken fungerar som självständiga delstater. Det systemet var kanske nödvändigt förr, men sjukvårdskrisen är omöjlig att lösa om man har kvar systemet, säger Gunnar Akner.
Menar du att man bör förstatliga sjukvården?
– Inte nödvändigtvis. Jag tror på att sjukvården bör bedrivas i mindre enheter som exempelvis läkargrupper eller personalkooperativ, likt de man har i primärvården i Danmark. En av de viktigaste faktorerna för att trivas med sitt arbete är att man får vara med och påverka både innehållet och utformningen av verksamheten.
Vid årsskiftet öppnade sju geriatriska vårdplatser på Visby lasarett.
Visby lasarett har sedan årsskiftet sju geriatriska vårdplatser, vilket regionen på sikt tror är alldeles för lite. Sjukhuset har lyckats rekrytera rätt kompetens till bemanningen av vårdplatserna, men det råder en brist nationellt på specialister i geriatrik.
Men det har Gunnar Akner ett förslag till lösning på.
– Läkare inom de tre medicinska specialiteterna allmänmedicin, geriatrik och allmän internmedicin kan betraktas som generalistläkare. Kompetensmässigt ligger de nära varandra. Med det synsättet har vi cirka 10 000 läkare i landet med generalistkompetens. En uppgradering av generalistperspektivet skulle göra sjukvården mer attraktiv; att odla en läkarkår som tänker bredare och ser till hela människans hälsotillstånd, inte som uppstyckad i organ.
För att klara den demografiska utvecklingen måste primärvården få mer resurser, och förslag som att alla invånare ska ha en egen husläkare kommer från både regering och regioner.
– Under hela min karriär har man sagt att man ska "satsa" på primärvården, men man gör det inte på riktigt. Det är som en svart komedi. Det kräver en stor ambition och vilja att som läkare i dag söka sig till primärvården, när allt mer ansvar flyttas till primärvården trots att det varken finns mer tid eller fler resurser, vilket gör det övermäktigt.
Satsningar som den nationella omställningen mot "God och nära vård", ger Gunnar Akner inte mycket för.
– Telefonsjukvård har vi haft länge och att se patienten på en skärm tillför ganska lite, utöver att patienten slipper resa till en mottagning. Man säger att den digitala vården ska skapa större effektivitet, men att bedöma hälsotillståndet hos en 80-årig person tar lika lång tid och kostar därmed lika mycket, oavsett om jag ser patienten på en skärm eller om hon sitter framför mig. Jag får mer information om jag träffar patienten fysiskt. Dessutom är det för många äldre krångligt med teknik.
Sjukvården måste ställa om för att möta de demografiska utmaningar som delvis redan är här, delvis är på väg.
Gunnar Akner har på inbjudan av Region Gotland för många år sedan föreläst om vårdens framtida utmaningar. Han föreslog då, och vidhåller fortfarande, att Gotland kunde vara lämpligt som pilotområde för vårdomställningen.
– Man måste börja om från början och fokusera på sjukvårdens kärnvärden. Under många år har jag haft en dröm om att få leda en sådan långsiktig utvecklingsverksamhet. Det måste göras experimentellt genom trial and error och baseras på bred medicinsk kompetens.