Ett snabbt stopp skulle vara få mycket stora konsekvenser för samhällsekonomin. Att hitta långsiktiga alternativ till cementproduktionen i Slite har visat sig svårt. Både inhemska alternativ och import kräver stora investeringar.
Efter att mark- och miljööverdomstolen avvisat Cementas tillståndsansökan gav regeringen sex myndigheter i uppdrag att utreda alternativ till cementproduktion i Slite. Nu har Tillväxtanalys, Boverket, Trafikverket, SGU, Energimyndigheten och Fortifikationsverket redovisat sina slutsatser.
En genomgång av statistik visar att fabriken i Slite stod för cirka tre fjärdedelar av all cement som användes i Sverige 2019. Det värsta scenariot skulle vara ett oförutsett och definitivt stopp i Slite i närtid. Det skulle få mycket allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi och riskera att samhällsviktiga satsningar inte kan genomföras.
Även om Cementa får det fyraåriga tillstånd bolaget ansökt om påverkas landets ekonomi, om det inte blir någon brytning därefter. Hur stor påverkan blir beror på de alternativ som finns.
Fortsatt produktion av cement i Sverige är möjlig. SGU (Sveriges geologiska undersökning) har i sin kartläggning letat efter områden som kan leverera minst 2– 3 miljoner ton kalksten per år under minst 50 år. Sådana mängder finns främst på Gotland, men även i sydvästra Skåne, Västergötland och på Öland.
Gotland har stora volymer med lämplig råvara. SGU påpekar att SMA Mineral vid täkten i Klintebys och Snögrinde enbart avser att bryta kalksten. Om även den underliggande märgelsten bryts får man lämpliga råvaror för cementproduktion Placeringen av brottet nära hamnen i Klintehamn bedöms som strategiskt intressant.
Att öppna nya brott är dock en process som bedöms till 11– 13 år. Myndigheterna föreslår därför en översyn av nuvarande tillståndsprocesser. De bör bli mer förutsägbara och transparanta.
Betongväggarna ska målas vita och sättas i fönster i innan de är leveransklara.
Sveriges behov kan lösas med import. En fördel är att sårbarheten minskar med försörjning från flera håll, en nackdel dyrare transporter. Regeringen uppmanas att undanröja hinder för import, och bidra till att importerad cement lättare kan testas och klassificeras för att klara svenska byggnormer.
Regeringen uppmanas även att se över alternativ till cement som bindemedel i betong, bland annat genom att ge stöd till innovation och forskning.
Om den egna brytningen upphör men cementtillverkningen fortsätter i Slite måste sten fraktas till fabriken, främst från Nordkalk i Storugns men även import. En sådan permanent lösning beräknas kosta över en miljard kronor, då farleden till Slite behöver muddras, hamnen byggas ut och vägen mellan Storugns och Slite åtgärdas.
Ett annat alternativ är utökad brytning vid Cementas fabrik i Skövde. Det kräver investeringar i järnväg, vägar och terminal till en kostnad som kan bli 2,2 miljarder kronor.
Produktion av cement vid Degerhamn på Öland är möjlig, men kräver investeringar som kan uppgå till 1,3 miljarder kronor. Området där stenen finns har dock höga naturvärden, och mängden är inte tillräcklig för att klara hela Sveriges behov.
I sydvästra Skåne finns kalksten som går att använda. Området är dock tättbefolkat och investeringar för över två miljarder kronor krävs.
Gemensamt för alternativen är att staten måste stå för större delen av kostnaderna.
Som GA tidigare berättat tror Cementa på fortsatt brytning och cementtillverkning i Slite. Ett satsning om 124 miljoner kronor på en genomförandestudie för att införa CCS-teknik har påbörjats.
Nuvarande tillstånd löper ut vid årsskiftet. Cementa tror att man kan förse marknaden med cement fram till sommaren 2023.