Under våren har ett stort antal boende på Storsudret deltagit i studiecirklar där man kartlagt jordägandet i de fem sydligast belägna socknarna.
Under våren har studiecirklar i Hoburgs hembygdsförenings regi lockat ett stort antal deltagare. Med uppgifter från Lantmäteriet, kombinerat med lokal kunskap, har man kartlagt markägandet på Storsudret.
– Dels har vi kunnat sitta tillsammans böjda över en karta och resonera, dels har vi kunnat visa hur det förhåller sig med ägandet, hur det fördelar sig på gotländskt och fastländskt. Det har betydelse när det gäller generationsskiften och arrenden, sa Harald Stjerne från Hamra, initiativtagare, när han i lördags öppnade mötet på Bottarve museigård.
Nu skulle resultatet av kartläggningen presenteras och samtal föras med inbjudna politiker. Över hundra personer kom för att lyssna och debattera.
Det blev fullsatt på Bottarvegårdens möte om markägande och en stundtals het debatt.
Jan Thiele, som bistått studiecirklarna med kunskap om fastighetsjuridik, gick igenom hur jordförvärvslagen förändrats:
– Tidigare låg bevisbördan på den som skulle köpa en jordbruksfastighet. Man behövde kunna visa att man skulle skapa sysselsättning eller bosätta sig. Nu är det staten, länsstyrelsen, som har bevisbördan. Det räcker med att sätta kryss i rätt ruta för den som söker förvärvstillstånd.
Jan Thiele gick igenom hur jordförvärvslagen förändrats och pekade på negativa konsekvenser när mark inte ägs lokalt av de som brukar den.
Jan Thiele menade att det brister i tillsynen av jordförvärven, samt konstaterade att sanktionsmöjligheter saknas. När han redogjorde för ett aktuellt lokalt exempel från Hamra där några personer köpt en jordbruksfastighet, uppgett att de skulle driva den vidare, att de skulle bosätta sig, men sedan säljer vidare marken, uppstyckad – för dubbla priset – då hettade det till. Anna Hrdlicka (L) i politiker- panelen tyckte det var fel att lyfta upp exemplet:
– Det skapar en vi och dom-känsla och vi vet inte omständigheterna, sa hon.
Tomas Rådkvist (MP) var inne på liknande tankegångar:
– Det här är ingen bra ingång i diskussionen. Jag känner mig osäker på syftet.
Politikerna i panelen vid mötet om jordägande Bottarvegården. Tomas Rådkvist (MP) ifrågasatte hela ansatsen, som han menade var "obehaglig" och riskerade att skapa en "vi- och-dom-känsla".
En fastlandsboende markägare i publiken fördömde hela initiativet med undersökningen i mycket starka ordalag.
Harald Stierne och Jan Thiele förklarade att man alls inte avsåg att skapa motsättningar mellan fastlänningar som äger mark och lokala ägare. Men vidhöll att det har betydelse vem som äger marken. Det framhöll också Torbjörn Björkegren, bonde i Vamlingbo:
– Går jag till banken och vill göra investeringar och de får höra att marken är arrenderad då blir det kalla handen.
Det går inte att låna på arrenderad mark. Det är viktigt vem som är ägare, framhåller Torbjörn Björkegren, bonde i Vamlingbo.
Och i ett annat inlägg från publiken, som rev ner applåder, sas om Hamra-exemplet:
– Vi är inte här för att diskutera individuella problem, men för att diskutera principer. Och finns det regler ska de följas, av alla.
Både Anna Hrdlicka och Tomas Rådkvist tonade båda ner betydelsen av vem som äger marken och gav inte intryck av att se några problem alls med gotländsk jord som är fastlandsägd och pekade på hur det kan ha med arv att göra. Anna Hrdlicka drog paralleller till Norrland, där stockholmare enligt henne "äger mark med hjärtat".
Politikerna i panelen på vad som blev intensiv debatt om markägande; Tomas Råkvist (MP), Anna Hrdlicka (L), Johan Malmros (C) och Thomas Karlström (S). Men förslag från partierna lyste med sin frånvaro.
Johan Malmros (C) och Tomas Karlström (S) i politiker-panelen ville båda vända frågor tillbaka till publiken, där en hel del hade räckt upp handen på frågan om vilka som var lantbrukare från bygden.
– Vilken bygd vill ni ha? frågade Malmros.
Han tillade att hans ingång var att "där man bor brukar man marken".
– Jordbruk, sommarboende, vad vill ni? undrade Karlström, förste vice ordförande i Miljö- och byggnämnden.
Harald Stjerne sa att han upprördes över brist på förslag och reflektioner från politikerna kring den karta som tagits fram, med rött för fastlandsägd mark och grönt för lokalt ägd jordbruksmark.
– Våra studier tillkom faktiskt efter ett tidigare möte med politiker från regionen om landsbygdsfrågor. Nu har vi gjort ett stort arbete med kartläggningen. Varför pratar ni inte om kartan?
Harald Stjerne, initiativtagare till kartläggningen av markägandet, var besviken på inläggen från politikerna i panelen: "Ni flyttar smärtan någon annan stans" sa han i ett uppbragt inlägg i debatten.
Och, med viss självironi:
– Vi känner oss uppläxade. Ni gör som jag gjorde när jag som professor fick knepiga frågor från studerande. Ni förflyttar smärtan någon annan stans. Underskatta inte kraften i vad en gård med jord betyder, sa han.
I debatten gavs också exempel på konstruktivt samarbete mellan markägare och arrendator. Men, menade, Johan Malmros:
– Ägandet behöver problematiseras och det är ett fantastiskt jobb ni gjort i studiecirklarna. Visst är det bra om folk köper hus och renoverar. Men alla som köper mark arrenderar inte ut den – och mark kan säljas vidare.
En fråga från helagotland om inte markuppköp kan bli problematiska– i tider där klimatkrisen tvingar fram mer varsamt resursutnyttjande – blev hängande i luften.