CKD är ett avfall från ugnarna i Slite. 600 ton har sålts till den gotländska entreprenadfirman.
Det var den 17 februari som en anmälan kom in till Region Gotlands miljö- och byggnämnd. Markägare och boende i Väskinde hade slagit larm, sedan vägen in mot Sandkulle-Annas stuga vid Hästnäs strax norr om Visby flygplats, hade förstärkts med restavfall från Heidelberg Materials, tidigare Cementa i Slite.
Den ungefär en kilometer långa grusvägen hade frästs upp och gruset blandats med ett avfall från cementugnarna, kallat Cement Kiln Dust, CKD. CKD består av damm och stoft, omkring 600 ton, som hade sålts till en gotländsk entreprenadfirma som sedan fräst ner det i vägen.
Leif Pettersson bor en bit ifrån vägen vid Hästnäs. Han har bekostat egna prover tagna direkt av det material som frästs ner i grusvägen. De visar på höga halter av bland annat kadmium och bly. Nu vill han att entreprenören skyndsamt tar bort avfallet.
Region Gotlands miljöskyddsinspektörer besökte platsen, och krävde att vattenprover togs av en oberoende konsult. Detta eftersom tidigare analyser av CKD visat på läckage och utsläpp av klorid och sulfat. Nu visar proverna på förhöjda halter miljögifter.
– Jag har bara fått en muntlig redovisning. Proverna visar på att det fanns bly, klorider och zink, säger miljöskyddsinspektör Martin Beijer, ansvarig för utredningen hos regionen, och berättar att halterna är högre än normala bakgrundsvärden.
Han bedömer ändå inte läget som akut.
– Det behövs ytterligare undersökningar. Jag kan inte bedöma hur farligt det är i dagsläget, men det finns fortfarande anledning att titta närmare på det, säger Martin Beijer.
Så här har det sett ut vid Hästnäs, där vägen lämnats av entreprenadfirman. Nu måste nya prover tas av lakvatten, för att utreda påverkan på miljön.
Boende i området har tagit egna materialprover, direkt på det som frästs ner i vägen.
– Jämfört med Jordbruksverkets riktvärden för åkermark passerar vi årlig dos för kadmium med 7 700 gånger, och för bly med 6 600 gånger. I det här området producerar vi också livsmedel, i form av dricksvatten, säger Leif Pettersson, boende i området.
Han tycker att det är otillfredsställande att ärendet nu drar ut ytterligare på tiden.
– Jag vill ha bort materialet, för att det inte ska ha någon påverkan. Det viktigaste är att få stopp på att köra ut mer sånt här på öns vägar. Myndigheterna måste sätta stopp, det här ska inte ut i naturen, säger han.
Leif Pettersson är orolig för dricksvattnet i området, och de långsiktiga konsekvenserna.
Martin Beijer menar att regionen inte kan förlita sig på de prover som tagits av privatpersoner.
– Det är svårt att använda sig av prover tagna av den ena sidan i ett sånt här sammanhang Jag förstår oron och det finns bekymrande omständigheter i hela den här historien, säger han.
Hittills har inga förelägganden lagts på entreprenadföretaget från regionens sida. Utredningen går nu vidare med nya provtagningar.