När det ringer ut till rast vill många få på sig jackan och komma ut, så snart som möjligt. Det är väl helt i sin ordning – men just ordning blir det ont om, med tanke på "flaskhalsen" på vägen.
– Här blir det jättetrångt, det är svårt att få plats i det här kapprummet, säger sjätteklassaren Manda Törnblom Ouahid.
Trängseln, vid just denna av Väskindeskolans entréer, hänger ihop med att biblioteket finns i den byggnaden – och det används till hälften som klassrum.
Inte heller helt optimalt, tycker eleverna som har sin undervisning där:
– De blir lite jobbigt när andra jobbar i biblioteket samtidigt som vi har lektion, säger till exempel Artur von Corswant.
Barnen får medhåll av skolans anställda. Även om lärarna mer betonar bristen på lugn och ro, när man ska sätta sig med en elev som behöver särskilt stöd.
– Det behövs en lugn vrå, där vi kan varva ner, säger Marie Kahlbom.
– Ibland får jag lust att ta med eleven in på handikapptoan i såna situationer, berättar kollegan Lisa Örtbrant-Edmunsson.
Även rektor Erik Rudstedt ser problemen. Det där med biblioteket är till och med tveksamt rent juridiskt, säger han:
– Att det delvis är ett klassrum gör att skolan inte kommer åt det på ett bra sätt och tillgång till ett skolbibliotek är lagstadgat.
Det finns anledningar att glädjas, med andra ord, när skolan framöver får tillgång till fler lokaler.
Detta i samband med byggandet av en ny förskola, som enligt planen ska inledas redan i år. Den ska bli sex avdelningar stor och möter befolkningstillväxten i trakten. I upptagningsområdet ingår till exempel Lummelunda, som är en av Gotlands snabbast växande socknar just nu.
Men dessutom har bygglovet löpt ut, för de paviljonger som hyser många av förskolebarnen i dag. Andra återfinns i skolans byggnader – utrymmen som alltså frigörs inom något år.
– För vår del skulle det betyda två rum för förskoleklasser, samt lokaler för till exempel specialpedagoger och elevhälsan. Vi har en skolpsykolog som är här ofta, men som inte har bra förutsättningar här. Det är viktigt att det där blir bättre, för att möta de elever som mår dåligt, säger Erik Rudstedt – som gärna slipper de nämnda barackerna även av estetiska skäl:
– De är inte särskilt roliga för intrycket heller.
Nyheten ger dessutom skolan möjlighet att växa, från 230 till omkring 280 elever. Den storleken skulle, enligt rektorn, ge en "stabil dubbelparallell" i varje årskurs.
– Vad som är en bra skolstorlek diskuteras alltid fram och tillbaka. Men det här skulle betyda mycket för vilka resurser man kan ha. Samtidigt påverkar det inte nämnvärt hur många som måste få plats i varje klassrum.
Rektorns enda farhåga, i sammanhanget, är att de planerade utökningarna inte ska räcka till. Tillväxten i upptagningsområdet spås fortsätta.
– Det finns en risk att det nya som ska byggas snabbt blir för litet. Men för vår del är det ändå positivt, vi får ju plats med betydligt fler elever.
Expansionen är, för övrigt, inte det enda som är på gång vid Väskinde skola. Det finns fler idéer:
– Vi har planer på en skolträdgård också, det är något som har efterfrågats och det vill vi fånga upp. Det här med måluppfyllelse är viktigt, men även att eleverna trivs och utvecklas. Trädgården tror jag också kan skapa ett gemensamt värde tillsammans med vårdnadshavarna, säger Erik Rudstedt.