”Det är klart att det är tråkigt”, säger Benjamin Svensson.
Intill Benjamin Svenssons staket växer bärbuskar och mitt på tomten står fruktträd. Plommon och äpple, berättar han och visar in i växthuset där vinrankor hänger från taket och rester av fjolårets tomatplantor ligger strösslade över jorden.
Hans tomt ligger precis på gränsen av det som fram till 1963 var Furulunds handelsträdgårds frilandsodling. Nu har han precis fått veta att länsstyrelsens konsulter har blivit klara med analyserna av de jordprover som gjorts på flera av granntomterna.
De visar resterna av historiska synder. Numera förbjudna bekämpningsmedlet DDT finns i marken, liksom tungmetaller som kvicksilver.
– Det är bra att den här informationen kommer upp till ytan, men det är så klart tråkigt. Det blir ju svårt att odla och veta hur man ska tänka, säger Benjamin Svensson.
I östra Furulund berörs ett 20-tal tomter, inklusive en grönyta och en lekplats. Marken under lekplatsen är en av de mest förorenade delarna av området, med halter av kvicksilver och PAH, en grupp ämnen som uppstår vid förbränning av olja, som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning.
Men barnfamiljer behöver ändå inte vara oroliga enligt Stefan Persson, chef för miljö- och vattenenheten på Länsstyrelsen i Gotlands län.
– Riktvärdena för kvicksilver utgår från hur mycket som går upp i luften och är anpassade efter inomhusmiljö, men i en lekplats sprids det snabbt i luften och innebär alltså inte en lika stor risk. På liknande sätt utgår riktvärdena för PAH från hur mycket man får i sig när man äter, men en lekplats är ju inte till för odling, förklarar han.
Alla tomter har inte undersökts i den första provtagningen. Det är både av kostnadsskäl och för att alla inte har tackat ja.
Hur ska man tänka om man bor på en tomt som inte har provtagits?
– Man får titta på rapporten man får hem i brevlådan, den gäller ens egna delområde. Och man får anta att de rekommendationer som ges gäller alla fastigheter inom området, säger Stefan Persson.
Stefan Persson är chef för miljö- och vattenenheten vid Länsstyrelsen på Gotland.
I västra Furulund hade två tomter så låga halter att de inte ansågs utgöra någon fara för hälsa och miljö. Men flera av granntomterna hade förhöjda nivåer av flera bekämpningsmedel i marken.
I östra Furulund är nivåerna generellt sett inte lika höga. Konsulterna skriver att halterna inte utgör "någon risk för människors hälsa utifrån nuvarande markanvändning men det går inte utesluta lokal påverkan på markmiljön".
Stefan Persson rekommenderar försiktighet.
– Skulle jag bo där skulle jag inte odla, framförallt är det rotfrukter som lättare tar upp sådana här saker. Men jag skulle nog äta bär och äpplen. Men det där får man nog fundera över själv.
I höstas var länsstyrelsens konsulter hemma hos Rolf-Inge för att gräva upp prover. Hans fastighet är en av 25 i hela området som testats.
Rolf-Inge Lövkvist blev inte förvånad när han fick provresultaten i brevlådan. Han har hört talas om föroreningarna sen slutet av 90-talet.
– Vi har bott här i 50 år och har haft hallon och morötter och aldrig mått dåligt, säger han.
Men han undrar vem som bär ansvar för föroreningarna.
– Jag har hört att det är de som utfört byggnationen som bär ansvaret. Men det var på 60-talet, de kanske inte finns kvar i livet, säger han.
Enligt Stefan Persson är det fortfarande för tidigt att säga om det behöver saneras.
– Om det visar sig att vissa platser är så pass förorenade att de behöver saneras så görs en ansvarsutredning. Vem som ansvarar beror på flera faktorer. Bland annat om det finns en verksamhetsutövare och om verksamheten bedrevs efter vissa datum, som fastighetsägare beror det också på om man köpte fastigheten före eller efter miljöbalkens inträde, förklarar han.
”När man får höra det här så undrar man ju hur det kommer påverka priset på huset. Mäklaren kanske borde ha berättat om det här. Jag tänker: Är det bara vi som ska ta smällen?” säger trebarnspappan Patrick Choufani.
Än så länge har endast en översiktlig undersökning gjorts av Furulund och de har bara undersökt 40 centimeter ner i marken.
En djupare undersökning rekommenderas av länsstyrelsens konsulter i tre av fyra undersökta områden. En sådan fördjupning skulle kunna avgränsa föroreningarna ytterligare och ge svar på hur det ser ut djupare ner i marken samt hur grundvattnet påverkas.
– Vi har inte lyckats göra några grundvattenprover i den här omgången, berättar Stefan Persson.
Området ingår i Visby vattenskyddsområde och är byggt på sandig genomsläpplig mark. Risken för spridning bedöms som stor, men eftersom nivåerna som uppmätts är låga så är riskerna inte särskilt stora, enligt den översiktliga undersökningen.
En fördjupad undersökning kräver att pengar avsätts och att länsstyrelsen och regionen prioriterar projektet.