Anna Hrdlicka (L)varnar för att ett badhus i området blir en stor avvikelse från den gamla detaljplanen.
Det är Anna Hrdlicka (L) som ifrågasatte om det går att bygga på den utpekade marken. Planfrågan kan sätta hinder i vägen.
– Om man räknar med att bygga utifrån den befintliga planen, är den väldigt gammal och avser ”allmänt ändamål”. Det är förenat med ännu olösta utmaningar, säger hon som är tveksam till att planen kan omfatta ett badhus.
– Jag vill understryka att alla hinder för projektet behöver identifieras och undanröjas.
Det andra alternativet är att göra en ändring av detaljplanen för området.
– Det kan innebära en rejäl fördröjning som gör att badhuset blir dyrare samtidigt som det inte är någon garanti för bygglov, påpekar hon vid regionfullmäktiges möte på måndagen.
Mariette Nicander, tekniska nämndens ordförande.
Mariette Nicander (M), ordförande i tekniska nämnden höll med.
– Vi tar med oss din oro, Anna, sa hon och berättade att hon var med på samma möte när frågan om möjlighet att bygga badhuset vid Solbergaskolan togs upp.
Richard Löwenborg som är planchef i regionen bekräftar att planen där det nya badhuset ska placeras är för ”allmänt ändamål”. Det innebär en begränsning i vad man får bygga där.
– En prövning måste göras om badhuset ryms inom planen.
Richard Löwenborg, planchef vid Region Gotland.
Han berättar att planenheten inte är direkt inkopplad i ärendet eftersom det går direkt till bygglovsprövning. Men något självklart beslut är det inte.
– Det finns utmaningar, säger han och räknar upp bland annat närheten till ringmuren och behov av parkeringsplatser.
När det gäller en äldre detaljplan för "allmänna ändamål" säger plan- och bygglagen att bygglov bara får ges om åtgärden innebär att fastigheten eller byggnadsverket som åtgärden gäller, används för samma ändamål som fastigheten eller byggnadsverket senast användes till. Om en fastighet inom ett A-område som har använts till skola, säljs till en privat huvudman till exempel, måste denne fortsätta bedriva skola där. Ska den användas till ett annat ändamål krävs att planen ändras eller upphävs.
Solbergabadet byggdes 1961. Drygt 20 år senare började regionen fundera på att rusta badet eller bygga nytt. Var det i så fall skulle placeras har växlat. Hamnen, A7-området, slakteritomten, Gutavallens grusplan och Visborg.
Solbergabadet byggdes 1961 och har renoverats i omgångar.
2019 låg bad-planen återigen vid gamla Solbergabadet och nu har regionen upphandlat Nybergs som entreprenör med stöd av NCC. Prislappen är satt till omkring 300 miljoner kronor men det kommer troligen inte att räcka. På måndagen begärdes till tilläggsanslag på 41 miljoner kronor, motiverat av bland annat indexuppräkningar och oavsett om man beslutar om extra badyta.
Badhuset beräknas få en yta på 4 900 kvadratmeter inklusive den utökade delen med en bassäng på drygt 12x12 meter för undervattensrugby och simhopp. Det är en halv hektar, och kan jämföras med en fotbollsplan som är 60x90 meter eller 5 400 kvadratmeter. Med ett bassängdjup på fyra meter och en hopphöjd på 10 meter blir det en ansenlig byggnad i parken vid Solbergaskolan. Per Wallstedt, fritidsstrateg från regionstyrelseförvaltningen jobbar med planeringen av badhuset. Han hänvisar till utredningen som 2021 slog fast att grönområdet mellan Gutavallen och Solbergaskolan var det bästa alternativet.
– Badhuset tar i princip upp hela parken. Villan och garaget bredvid nuvarande Solbergabad ska rivas. Utmaningen är att badhuset inte får bli för dominerande i förhållande till Visby ringmur, säger Per Wallstedt.