Att hålla området på och runt start- och landningsbanan fri från flygande fåglar är en förutsättning för att verksamheten ska fungera på Visby flygplats.
I sommar har åtgärderna uppmärksammats av närboende som beskrivit ljuden som skottsalvor.
På förekommen anledning besökte Helagotland Visby flygplats för att få en klarare bild om hur Swedavia jobbar med sin viltkontroll, primärt fåglar.
– Det är en intressant fråga, flygsäkerheten går först och vi ska leva upp till vårat regelverk men vi ska göra det med så liten påverkan som möjligt på omgivningen, säger flygplatschefen Gunnar Jonasson.
Enligt Mattias Noring, som ansvarar för den flygoperativa verksamheten på Visby flygplats, har det varit ovanligt mycket fågel vid flygplatsen i år.
– Dessutom har det varit annorlunda vindar från sydost. Vinddriften av ljudet i nordvästlig riktning har haft stor påverkan. Det har varit lurigt, säger Mattias Noring.
För att hålla fåglarna borta finns på flygfältet tolv stycken gasolkanoner utplacerade, sex stycken på vardera sida om banan. Varje kanon täcker ett område på 160 meter i radie, drygt 80 000 kvadratmeter. De drivs av solceller och är konstruerade i rostfria material så att de klarar av att stå ute året runt.
– Kanonerna är en superviktig del i det här. Vi har inte samma sorts kanoner som används i jordbruket, sådana som sätts på timer. De här styrs med radio.
Gasolkanonerna avfyras från flygledartornet eller med fjärrkontroll utifrån fältet.
– Tornet har en rutin att före varje start eller landning syna av området. Sitter man i tornet märker man också av om det är vissa områden som har extra hög fågelförekomst för dagen.
Gasolkanonerna utgör bara en del av åtgärderna.
– Till att börja med har vi skrikor som sitter ute i området. De har x antal olika arters varningsläten, som är till för att skrämma bort andra fåglar, säger Mattias Noring.
I de situationer som skrikorna och gasolkanonerna inte medför tillfredsställande effekt finns ytterligare åtgärder att ta till.
– Ibland behöver man först smälla och sen ha hjälp av en fälthållare i bil som håller det rent, säger Christoffer Wallin som är verksamhetsspecialist för fälthållningen.
Fälthållaren kan då använda sig av en manuell skrämskottpistol. Skulle inte ens det hjälpa så kan det bli fråga om att en skyddsjägare skjuter av fågel.
– Det görs i sista hand.
Förebyggande arbete i övrigt består i att göra ytorna på flygplatsen så oattraktiva som möjligt, så att fåglarna inte trivs till att börja med. Att ta bort träd, hålla gräsytorna nedklippta och att välta underlaget är sådana exempel.
Det kan räcka med en fågel för att ställa till mycket stor skada.
– En kanadagås som går rakt in i motorn på en Gripen kan till exempel sänka planet. Det är inte så länge sen det hände i Ronneby, säger Mattias Noring.
Lisa Larsson, miljöchef på Visby flygplats, är lite förvånad över de bullerklagomål som har framförts.
– Vi har tidigare varit förskonade från det på Visby flygplats.
Hon förklarar att de bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete.
– Vi undersöker bland annat hur det går på andra flygplatser, Malmö har till exempel exakt samma utrustning som vi har här. Det pågår ett utredningsarbete.
På frågan om det skulle kunna bli aktuellt med andra skrämselmetoder, i framtiden, svarar flygplatschefen följande:
– Det är såklart intressant att titta på om det finns nya tekniker och verktyg för att hantera just de här riskerna med fågel, säger Gunnar Jonasson.