Boendeförmedlare Sofie Olsson Dahl visar ett ledigt studentrum i Visby.
Studentkåren Rindi har i många år larmat om bristen på studentbostäder, i relation till Campus Gotlands tillväxt. För två år sedan talade man om ett underskott på hela 900 boenden.
Sedan dess har det hänt saker.
I fjol var det inflytt på kvarteret Korpralen; ett område med 74 studentlägenheter – som kan bli dubbelt så stort efter att bolaget K2A:s tillfälliga bygglov blivit permanentat. I närheten, på Adjutanten, bygger Magnolia Bostad 142 studentlägenheter med preliminär inflyttning nästa år.
Samtidigt har de privata uthyrarna, av redan befintliga bostäder, blivit fler.
– Ja, det är nog dubbelt så många som vill hyra ut i andra hand just nu, jämfört med i fjol, berättar Sofie Olsson Dahl, boendeförmedlare som delar sin arbetstid mellan studentkåren och Campus Gotland.
Så här en bit in på terminen finns det alltjämt ett 70-tal lediga rum, lägenheter eller småhus, på sajten Gotlandsstudentbostad.se – och då har redan de mer oseriösa värdarna gallrats bort:
– Är man ny annonsör på den sajten ansöker man till mig. Jag kollar upp att allt verkar stämma och att det inte är något lurt, säger Sofie Olsson Dahl.
De lediga andrahandsobjekten kan ha hyror på uppåt 15000 kronor, men då är det tänkt att flera ska dela på den.
Men det larmas ändå fortfarande om en omfattande brist. Trots att det alltså finns lediga boenden i den egna databasen.
Hur hänger det här ihop egentligen?
Det handlar helt enkelt om vad man menar, visar det sig – och om vad som är rimligt att betala.
– Man får liksom dela upp det i lite olika kategorier. Om man utgår från Sveriges förenade studentkårers kriterier är Gotland fortfarande rödlistat på den här punkten. De räknar nämligen förstahandskontrakt, alltså året runt-bostäder – och det har vi inte många alls att erbjuda, förklarar Sofie Olsson Dahl.
En bild från nyckelutdelningen när Korpralens första studentlägenheter stod klara, för precis ett år sedan.
Det är bland annat här skon klämmer; studenterna vill inte längre bli utkastade på sommaren.
Men det är inte bara det. Studentkårernas förening anser dessutom att hyran helst ska vara max 30 procent av studiemedlet, vilket blir omkring 4 000 kronor.
De flesta gotländska värdarna vill ha mer betalt än så – och då har boendeförmedlaren ändå gallrat bort de värsta avarterna gällande kostnad:
– De gånger jag får in en ansökan med oskälig hyra brukar jag ifrågasätta det. Då får jag oftast inget svar alls och lägger inte heller upp annonsen.
Studentbostäder på Mejerigatan-området, ibland kallat "Mejan", i Visby.
Även de mer renodlade studentkvarteren har avgifter långt högre än de där 4 000 kronorna.
– Jag var med när Magnolia tog först spadtaget på Adjutanten, då pratade de om en hyra omkring 6 000 – men det kan ju höjas, det har hänt mycket med ekonomin. Vi förstår att det är dyrt att bygga och vi är glada att det byggs. Men det hade varit önskvärt med lägre hyror. Studenterna ska ju ha råd med mat, räkningar och litteratur också, säger Sofie Olsson Dahl.
Hon påpekar att det naturligtvis beror på vad som ingår också; tillkommer bra wifi eller inte, till exempel?
Standarden är en annan fråga. En nybyggd studentlägenhet kan komma med sådant som egen tvättmaskin, något som verkligen inte var självklart för några decennier sedan.
Boendeförmedlaren i Visby tycker inte att de som pluggar i dag har orealistiska förväntningar – men erkänner samtidigt att studentkorridor inte längre är särskilt hett:
– Vi har haft en dialog med bostadsbolagen om att bygga mer korridorsboende, men trenden är att man vill bygga ettor då de kan omvandlas till "vanliga lägenheter" om man inte får uthyrt. Dessutom vill allt färre studenter bo i korridor; objekt där man får bo själv går åt först även om de är dyrare.
Ekvationen förblir svårlöst.
– Vi tycker ändå att det vore önskvärt med billigare hyror, fastslår Sofie Olsson Dahl.