Märta Nummelin med barnen Luna och Nemo slutade först dricka vattnet i den egna brunnen. De fick besked att vattnet var ok så länge det inte smakade konstigt, och har sedan dess druckit av det. "Det är på gränsen att fortsätta göra det", säger hon.
Följetongen kring en mindre väg vid Hästnäs går vidare. Vägen belades för ett och ett halvt år sedan med CKD, ett avfall från cementtillverkningen i Slite, varefter grannar anmälde entreprenadfirman som utfört vägunderhållet för dumpning av miljöavfall.
Region Gotlands miljö- och byggnämnd kom i höstas fram till att lämplig åtgärd var att fräsa in cement i vägen, så som var planerat från början, för att binda miljögifterna. Det gjordes också efter överenskommelse mellan regionen och entreprenören, men det beslutet överklagades av tolv grannar. De krävde istället att tonvis med CKD som plöjts ner i vägen skulle tas bort.
Händelsen fick också Heidelberg Materials att ändra sina rutiner, och i fortsättningen leverera CKD inblandad med cement.
Länsstyrelsen har efter att ha granskat regionens hantering upphävt miljö- och byggnämndens beslut, och återförvisar ärendet till nämnden för ny handläggning.
– En delseger, miljö- och hälsa har haft fel och får en smäll på fingrarna. Nu måste de göra om arbetet, med rätt lagrum, säger Ramona Nummelin, en av de som överklagat regionens första bedömning.
Martin Beijer är regionens miljöskyddsinspektör i ärendet, i ett mejl till Helagotland konstaterar han:
– Att det verkar som att länsstyrelsen ser materialet CKD som tillförts vägen som ett avfall vilket påverkar vilken lagstiftning som är tillämplig.
Om regionen kommer fram till att miljöavfall olagligt spridits inom vattenskyddsområdet kan det innebära påföljder.
– Vi får överväga om det ska göras en ny åtalsanmälan nu när vi ser att länsstyrelsen tagit ställning till att betrakta CKD som avfall, skriver Martin Beijer.
Ramona Nummelin, hennes dotter Märta med barnen Luna och Nemo, bor några hundra meter från vägen som belagts med CKD och cement. Hon kräver att allt tas bort.
Livsmedelsverket sänker och halverar maxvärdena för bland annat bly i privata brunnar från den första juli. Markägarna vid Hästnäs har bekostat egna vattenprover, utöver de som regionens konsult tagit, och konstaterat bly i sitt dricksvatten.
– De prover som konsulten har tagit visar på värden under det nya halverade gränsvärdet. Vi är medvetna om att prover som tagits av enskilda privatpersoner har visat högre halter, men saknar dokumentation om utförande och metod varför det inte går att använda som beslutsunderlag, skriver Martin Beijer och tillägger att entreprenadföretaget behöver utföra fler provtagningar för att säkerställa att dricksvattnet är tjänligt.
Att fler provtagningar behövs menar även Jonatan Levin, enhetschef miljö hos Region Gotland. Han konstaterar att nedfräsningen av CKD har gett "viss förorening av mark och vatten".
– Att entreprenören lade ut CKD utan inblandad cement var otillåtet. Materialet fick ligga kvar, eftersom bedömningen gjordes att ytterligare föroreningar hindrades genom att blanda i cement på plats, skriver han till Helagotland.
Ett och ett halvt år gamla Luna Nummelin var en månad när vägen vid Hästnäs fick ren CKD nedfräst.
Vad händer nu, hur lång handläggningstid kan man räkna med?
– Först behöver vi få en sammanställning av de arbeten och provtagningar som utförts på uppdrag av entreprenören, och därefter bedöma behov av provtagningar, dess omfång, lokalisering samt frekvens. Efter att ytterligare kunskap insamlats efter hösten kan ett nytt beslut avseende efterbehandlingsåtgärd vara aktuellt, skriver Martin Beijer.
Ramona Nummelin menar att skadan redan är skedd, och hon är orolig för framtiden:
– Det känns för jäkligt att det har tagit så lång tid, och att allt får ligga kvar. Vi kommer att fortsätta bekosta egna vattenprover själva.