Livsmiljön har förämrats drastiskt för vildbina de senaste 100 åren, i takt med att ängen, hagar och blomsterrika miljöer försvunnit, och bruket av bekämpningsmedel tilltagit.
De egendomliga sandplättarna med tillhörande vallar torde ha väckt idel nyfikenhet på sistone. Under den korta stund som GT befinner sig på platsen har flera förbipasserande saktat in för att spana lite på avstånd.
– Ja, det märks att många undrar. Tanken är att vi ska få upp skyltar snart, säger Bettina Donko, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen.
Ja, vad är det då frågan om? Högarna – eller bibäddarna – har anlagts av länsstyrelsen och ska tjäna som bostäder åt öns solitära vildbin.
– Bin och andra pollinatörer är oerhört viktiga för pollinering och biologisk mångfald. Men i takt med att ängen, hagar och andra blomsterrika miljöer försvunnit har deras förutsättningar att överleva försämrats. Vårt moderna samhälle har helt enkelt blivit ett hot mot dem. Bidbäddarna är ett försök att återskapa en bit av deras livsmiljö, förklarar Bettina Donko.
Insatsen är en av flera inom ramen för ett regeringsuppdrag åren 2020-2022. Liknande bäddar hittas bland annat vid Rävhagen och på Södra hällarna några stenkast bort.
– Vi valde den här platsen bland annat eftersom den ligger strategiskt mellan två artrika områden, Visborgs slätt och Södra hällarna. Vilda byn tycker ofta inte om att flyga långa sträckor, så tanken är att de här platserna ska utgöra ett pärlband av gynnsamma livsmiljöer som de kan röra sig mellan. På så sätt binder vi också ihop populationerna, säger Bettina Donko.
Bettina Donko, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen.
Att bibäddarna ligger nära gång- och cykelbanan är bara till fördel.
– Om allmänheten kan vara inne vid bäddarna förhindrar vi att området växer igen. Bina gräver sina bogångar i den varma sanden, därför behöver det vara öppet på sydsidan av bäddarna.
Så ni uppmuntrar rentav folk att gå in och trampa runt där?
– Javisst, säger Bettina Donko.
Kanske kan besöket också inspirera någon att anlägga bibäddar hemma, tänker hon.
– Det är faktiskt inte alls så komplicerat. Det enda man behöver är lite sand som man skyfflar i vallar, minst 70 centimeter höga och 100 centimeter breda. Välj ett soligt, gärna vindskyddat, läge. Se sedan till att det är lite sluttning i högen och att det inte växer igen. Lite mat behövs också, därför kan det även vara en bra idé att så lite ängsblommor nära.
I de här vallarna ska bina bygga sina bogångar. Därför är det viktigt att området inte växer igen. "Bara bra om allmmänheten kan orsaka lite markstörning genom att promenera mellan bäddarna", säger Bettina Donko.
På så vis gör man en god gärning för miljön, dessutom berikas trädgården, framhåller Bettina Donko. Att ha bin runt knuten låter kanske inte så lockande, men det är skillnad på tam- och vildbin.
– Tambin är ofta mer aggressiva när det känner sig trängda. Vildbin undviker i regel bråk, de har fullt upp med att föda upp sin avkomma! Dessutom har de ganska små mängder gift och är små till storleken.
Bibädden vid Toftavägen kan bli den sista som länsstyrelsen anlägger inom ramen för projektet.
– Det hade så klart varit bra med fler, men som bekant har budgeten för naturskydd minskat rejält nyligen. Vi har räddat lite pengar från 2022 för de sista insatserna här, sen får vi se vad som händer.
Bibädden, som ligger på regionens mark vid Toftavägen, kan bli den sista insatsen i projektet som pågått sedan 2020. "Bin och andra pollinatörer är oerhört viktiga för vår biologiska mångfald", säger Bettina Donko.
Hur har det gått för bibäddarna ni anlagt tidigare? Ser ni något resultat?
– Just nu har den negativa trenden stannat av lite. Vi har hittat en ny art på ön och upptäcker andra i större numerär än tidigare och på fler lokaler. Samtidigt är det svårt att redan nu utvärdera just de här insatserna. Har vi tur börjar det surra här till sommaren, men ofta tar det ett tag innan solitärbina hittar och etablerar sig på nya platser. Så det är bara att ha tålamod.