Trots grundare, Li Grebäck, blev nominerad till årets gotlänning av GT:s läsare så sent som förra året.
Kvinnojouren Trots har under den senaste tiden tampats med stora ekonomiska svårigheter. Med hjälp av flera insamlingar och engagemang har föreningen överlevt, med nöd och näppe. Ambitionen har varit att köpa gården där kvinnojouren huserar, men den planen har de nu tvingats lägga bakom sig. Än finns det lite pengar kvar, men hyror och räkningar måste betalas. Den här gången verkar slutet vara nära på riktigt.
– I bland behöver man fatta jobbiga beslut, säger Anette Hammerin, som har suttit som ordförande i föreningen sedan mars 2022.
Nu har Trots nämligen kallat till ett extrainsatt årsmöte den 17:e juli för att besluta om kvinnojourens framtid.
– Enligt stadgarna är det medlemmarna som har sista ordet, konstaterar Anette Hammerin.
Det är inte bara pandemin som har gjort det svårt för Trots ekonomi att gå ihop. Kvinnojourens främsta intäktskälla är beviljade placeringar av socialtjänsten, något som det i dagsläget finns en brist på.
– Alternativet är ju att vara ett skyddat boende där kvinnorna får betala privat, men sådana ekonomiska förutsättningar finns det väldigt sällan när en kvinna måste lämna, säger Anette Hammerin.
Hon berättar att uteblivna placeringarna har varit ett stort problem för föreningen:
– Många gånger bedöms hotbilden så stor att kvinnorna måste lämna ön. Jag förstår att regionerna gör sina riskbedömningar som de gör och att de anser att Gotland är en liten ort för en gotlandsbaserad kvinna att vistas på. Det märks också att det är mer hedersrelaterat våld och de kvinnorna behöver ett högre skyddsnät.
"Enligt stadgarna är det medlemmarna som har sista ordet", säger Anette Hammerin.
Samma problem finns för kvinnojourer runt omkring i hela landet. I mindre orter, där det finns en alla-känner-alla-mentalitet, behöver kvinnorna ofta förflyttas, enligt Anette Hammerin. Där är jourerna beroende av placeringar från andra kommuner.
– Gotland är särskilt utsatt eftersom det inte finns samma möjligheter till gränsöverskridande samarbeten som på fastlandet, säger hon.
Lyckligtvis är Trots inte Gotlands enda kvinnojour. Än finns Kvinnojouren Amanda kvar, vilket ger Annette Hammerin en viss lättnad i bröstet. Nu är hennes önskan är att mäns våld mot kvinnor blev en valfråga.
– Jag skulle verkligen vilja att politikerna tog en titt på steget innan det dödliga våldet. Vad händer när kvinnorna kommer första gången och ber om hjälp?