På fredagen invigdes nybygget på Visby lasarett. De fyra våningarna består av ett stort antal moduler, 12,5x3,6 meter vardera, som fogats samman och nu förbinds med trapphus och hissar. Tio år, med eventuell möjlighet till förlängning, ska det som har döpts till havspaviljongen vara i bruk.
– Den här byggnaden löser några av de problem vi har, men långt ifrån alla, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filip Reinhag (S), innan han tillsammans med tekniska nämndens ordförande Mariette Nicander (M) klippte bandet.
Lokalerna består till 75 procent av kontor och expeditioner, men tar också emot patienter från flera avdelningar, bland annat viss kirurgi, urolog, bröstmottagning, stomi och övervikt. Det gör att utrymme frigörs i resten av sjukhuset, framför allt kring mycket trångbodda akutmottagningen som under lång tid har fått kritik för bland annat bristande patientsekretess.
Personalen på akuten har länge väntat på lokalerna, som först måste byggas om, men tvingas nu vänta ännu längre.
– Upphandlingen har avbrutits, säger lokalstrateg Kajsa Holmström och berättar att de anbud som kom in var för dyra och spräckte budgeten på 18 miljoner kronor.
Den budgeten var för drygt ett år sedan 8 miljoner, men nämnden beviljades ytterligare 10 miljoner kronor. Dåvarande nämndordföranden Mats-Ola Rödén (L) varnade för den dåliga arbetsmiljön, integritet och patientsäkerhet, och att det kan leda till arbetsmiljömässiga påpekanden och i värsta fall 66A-anmälningar.
Nu måste tekniska förvaltningen begära tilläggsanslag – ännu en gång. I väntan på det händer ingenting, och hela ombyggnationen av akuten försenas ytterligare.
– Absolut, hur mycket vet vi inte. Det är tråkigt förstås. Personalen på akuten har fått flera lokaler, men som inte är ändamålsenliga. Vi säger till dem att vi alla ser nödvändigheten av en ombyggnation, men inte kan göra annat än att invänta processen, säger Kajsa Holmström.
Självklart är mycket ändå på plussidan i och med bygget av nya havspaviljongen.
– Vi slipper dela lokaler med andra. Nu har vi fått egna undersökningsrum och slipper stress, säger sjuksköterskan Cecilia Bäckström och berättar att hon förut tvingats dela utrymme med akuten och uroterapin.
Kollegan och undersköterskan Lina Rassmussen Hansson håller med.
– Det var frustration bland patienterna som väntade i akutens väntrum, och så kom vi och bara ropade in våra patienter, säger hon.
Mycket har redan blivit bättre kring patientsekretessen, menar de, även om en del barnsjukdomar som krånglande hissar och dörrar som inte går igen, ännu måste åtgärdas i de nya lokalerna.
Många nyfikna, såväl anställda på lasarettet som politiker i ansvariga nämnder, fanns på plats på fredagen för att kika in i de nya och fräscha lokalerna. Några av dem har varit med länge, och kunde vittna om hur sjukvården har utvecklats och gjort enorma framsteg.
– Jag var sju år och låg inne en hel vecka för blindtarmen. Då, i början på 1960-talet, fick inga föräldrar vara kvar över natten, säger Ulf Hammarlund (C) i hälso- och sjukvårdsnämnen.
Nämndkollegan Camilla Carlsson (S) håller med, och menar att hon trots att ett helt nytt framtida sjukhus utreds, tycker att dagens lasarett känns nybyggt:
– Jag jobbade som undersköterska på medicin på gamla lasarettet. Och på det som i början av 1980-talet var badavdelning. Inskrivning till operation började i badet, sedan körde vi upp patienterna till avdelningen, säger hon.