Patrycja Iwaszczenko pluggade till sjuksköterska för att få jobba med patientnära vård. Men efter sjukskrivningen orkar hon inte jobba med patienter.
Patrycja Iwaszczenko drar in ett djupt andetag morgonluft och tittar ner på sitt armbandsur. Snart börjar arbetsdagen på kirurgavdelningen på Visby lasarett.
Men det är ingen vanlig dag. Hon har nyligen återgått i arbete efter tre veckors sjukskrivning och är tillbaka på halvtid. När hon en gång sökte sig till sjuksköterskeyrket var det för att få jobba så nära patienterna som möjligt, men nu ska hon bara jobba administrativt.
– Jag orkar inte jobba med patienter just nu, säger Patrycja Iwaszczenko.
Anledningarna till sjukskrivningen är många, berättar hon. Hela avdelningen flyttades nyligen till nya lokaler, under protester från de anställda, med fler patienter per sjuksköterska som följd.
En redan ansträngd arbetssituation blev än mer ansträngd. Sedan länge har hennes avdelning en stor andel hyrsjuksköterskor och varje ny medarbetare måste få tid att läras upp. Utöver det har hon ett flertal ansvarsområden.
Trots att hon endast har jobbat som sjuksköterska sedan 2018 så anses hon vara en av de mest rutinerade.
– Eftersom jag också är specialist så blev jag satt på de svåraste patientgrupperna. Jag arbetade med svåra patienter konstant i två månader. Till slut gick det inte. Jag fick migrän och svårt att koncentrera mig. Jag gjorde inte fel, men allt tog väldigt lång tid. Direkt när jag kom hem från jobbet sov jag. Jag var en zombie, säger Patrycja Iwaszczenko.
På grund av sjukskrivningen påverkas hon inte av den blockad som hennes kollegor nu genomför. Sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker – alltså alla som organiseras av Vårdförbundet – jobbar på grund av den inte övertid och regionen får inte nyanställa.
Förhoppningen är att synliggöra regionernas beroende av personalens övertidsarbete. I hela landet jobbade Vårdförbundets medlemmar 3 miljoner övertidstimmar under 2023.
Vårdförbundets blockad infördes den 25 maj.
Inom Region Gotland jobbar 509 personer i dessa yrkesgrupper. Totalt stod de för 12 210 övertidstimmar i fjol, i snitt ungefär 24 timmar per person.
Petra Gudinge Olofsson tror att hon jobbar mer övertid än så. Hon är specialistsjuksköterska på intensivvårdsavdelningen, iva, som enligt Vårdförbundet är en av avdelningarna med allra mest övertid.
För att orka med jobbar hon 85 procent deltid.
– Jag älskar mitt jobb, men jag orkar inte mer. Jag får aldrig släppa jobbet, säger Petra Gudinge Olofsson.
Petra Gudinge Olofsson mår väldigt bra av blockaden. "Det är en stress att hela tiden gå och vänta på ett sms om att någon blivit sjuk", säger hon.
Hon har jobbat som sjuksköterska sedan 2006 och på iva sedan 2014. Med åren har situationen blivit alltmer ansträngd, menar hon.
Introduktionerna för nya har blivit kortare, tempot högre och samtidigt har arbete på obekväm arbetstid ökat.
– När jag sökte till sjuksköterskeutbildningen så hade yrket status. Det var liksom fint att vara sjuksköterska. Men i dag har det inte samma status. Vi är bara namn på papper som ska jobba. Man ska bara springa fortare. Men jag hoppas att blockaden kan få dem att inse hur värdefulla vi är. Vi måste rädda det här yrket.
I hela riket jobbar nästan 30 procent av Vårdförbundets medlemmar deltid. Det är ett fackets argument för att ge dem förkortad arbetstid med bibehållen lön. Nu är det arbetstagarna som betalar för en ohållbar arbetssituation med sämre lön och pension, menar de.
Både Petra och Patrycja hoppas kunna fortsätta jobba som sjuksköterskor hela sina karriärer. Men då krävs det förändring, säger de, och ansvaret ligger hos politikerna.
– Att jobba mindre är en av viktigaste sakerna. Vi måste kunna vila. Vi jobbar året runt dygnet runt. Som det är nu funkar inte om man ska jobba till pensionen, säger Patrycja Iwaszczenko.
Efter sex år i yrket är hon en av de mest rutinerade på sin avdelning.
Hon tycker att 80 procent arbete med 100 procent lön vore rimligt.
– Det kanske kostar lite mer nu, men det lönar sig i längden. Om de lyssnar på det vi säger får de mindre antal hyrpersonal, mer fast personal, nöjdare personal och mer attraktiva arbetsplatser.
Om inget görs är risken att det går ut över patienterna, menar hon. Även om läkarna har yttersta ansvaret, så är det sjuksköterskor som är närmast patienterna och gör mycket av arbetet som läkarnas beslut grundas i.
– Folk har oftast inte förståelse för att våra beslut kan handla om någons liv och i värsta fall död. Och det är svårt att fatta bra och rätt beslut när man är trött och överarbetad.