Det är en lugn dag på kirurgi- och urologiavdelningen på Visby lasarett. Men läget kan förändras snabbt inom akutvården.
EN SJUK Ö
Gotland är landets minsta region, med landets äldsta befolkning – och många gånger ligger ett helt hav mellan gotlänningarna och den vård de behöver. I artikelserien ”En sjuk ö” granskar Helagotland och Gotlands Allehanda en sjukvård med tuffa förutsättningar och sviktande ekonomi. Det här är del 2.
LÄS DEL 1: Därför har Gotland landets dyraste vård
LÄS DEL 3: Hur mår gotlänningarna? Folkhälsoexperten svarar
LÄS DEL 4: Vanliga ingreppet kan rädda liv – görs inte på Gotland
LÄS DEL 5: "Jag hade aldrig varit i Stockholm tidigare"
LÄS DEL 6: Gotland blir äldre – enorm utmaning för vården
Marknaden för landets hyrsköterskor och hyrläkare håller på att stramas åt.
– Det är stor skillnad mot för ett år sedan, säger stockholmaren Erik Forssell.
Han kom till Visby lasarett i december, efter att det blivit svårt att få jobb som hyrsköterska på hemmaplan. Stockholm pausade ny hyrpersonal i början av 2023 och har sedan dess halverat kostnaderna.
På Gotland är läget annorlunda. Kostnaden för hyrpersonal fortsatte öka förra året och landade på 200 miljoner kronor, vilket är 13 procent av den totala personalkostnaden.
Den utvecklingen vill Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, vända.
– Vi kan inte fortsätta som i dag. För då kommer vi inte att klara ekonomin långsiktigt och inte heller kunna ge gotlänningarna den vård de behöver, säger Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
En av de viktigaste pusselbitarna för att råda bot på hyrberoendet är ett nytt nationellt avtal mellan regionerna och hyrbolagen som träder i kraft den 1 mars.
– Det kommer innebära att vi får kontroll över kostnaderna som ökat kraftigt givet den enorma konkurrensen som varit. Nu blir det i stället gemensamma priser. Även om vi skulle vara kvar på samma volym hyrpersonal så ser vi att kostnaden kommer minska, vilket är glädjande i sig, säger Filip Reinhag.
Att försämra villkoren för att få hyrpersonalen att välja regionala anställningar i stället har lett till kritik från hyrpersonal runt om i landet, som nu hotar att bojkotta jobb i sommar.
Om det skulle bli verklighet skulle det kunna ställa till det för kirurg- och urologavdelningen i Visby, där Erik Forssell jobbar. De har varit beroende av hyrpersonal även innan pandemin och har just nu 11 hyrsköterskor av avdelningens totalt 44 sjuk- och undersköterskor.
– Det har varit en ond cirkel som är svår att ta sig ur. För det påverkar ju arbetsmiljön och det blir en högre belastning på de sjuksköterskor som är ordinarie, säger enhetschefen Jenny Karlsson.
Politikerna måste ge oss verktyg, menar enhetschefen Jenny Karlsson, som länge kämpat för att bli av med hyrberoendet.
Den här dagen är det ganska lugnt i korridorerna. En äldre man rullas iväg mot operation och ett par undersköterskor småpratar medan de packar en vagn.
Men så är det inte alltid.
– Det här är akutsjukvård, så det varierar väldigt mycket, säger sjuksköterskan Katarina Pettersson.
Hon är en av de ordinarie och har jobbat på avdelningen i åtta år. Under den tiden har arbetet blivit tyngre med fler äldre och multisjuka.
På sistone har de nya hårt kritiserade reglerna om dygns- och veckovila ökat belastningen ytterligare, berättar Katarina Pettersson.
– Vi har tur som har våra underbara hyrsköterskor.
Katarina Pettersson har varit sjuksköterska på kirurg- och urologavdelning i åtta år och ser vissa fördelar med sina hyrkollegor. De bidrar med kunskap utifrån och social stimulans.
På tidningssidorna och i regionens ekonomiska rapporter målas hyrpersonalen ofta upp som ett problem. Men de är också uppskattade kollegor, som kommer in och stöttar där det behövs.
– Vår hyrpersonal har oftast jobbat på flera andra ställen, så de bär på mycket värdefull kunskap om hur man gör på andra ställen.
Men det kan också skava. Hyrpersonal som kommer in kan inte alla rutiner och behöver läras upp, vilket tar ordinarie personals tid i anspråk och i förlängningen kan påverka kvaliteten av vården. Hyrpersonalen slipper också särskilda ansvarsområden, så som att lägga förrådsbeställningar eller ta hand om studenter.
– Det är klart det är frustrerande. Vi gör mycket mer som de inte gör, så tjänar de jättemycket mer pengar, säger undersköterskan Klara Pettersson och tillägger snabbt att det så klart inte är riktat mot hyrkollegorna som sitter bredvid.
Undersköterskorna Elisabeth Knagg och Klara Pettersson är frustrerade över att hyrpersonalen tjänar mer med mindre ansvar.
– Det kände jag också när jag var anställd. Jag trodde att det skulle generera mer på lönen, men det gjorde det inte, säger Caroline Sundh som är en av hyrsköterskorna.
Utöver en högre lön så ger hyranställningen större flexibilitet och frihet, tycker både hon och Erik Forssell.
– Det här jobbet sliter på en och det skulle jag vilja ha mindre av. Jag har svårt att se att jag skulle kunna ge så mycket som en heltid av mig själv till det här, säger Erik Forssell.
Men nu börjar hyrsituationen bli tuffare. Förut kunde de få längre anställningsperioder, nu får de max två månader åt gången, och uppdragen att välja mellan har blivit färre. Det nationella avtalet ska nu också sänka lönerna.
Att det blir mindre attraktivt att vara hyrsköterska löser inte grundproblemen, resonerar de.
"Jag har inte hört något nationellt konstruktivt förslag på hur man ska lösa det, annat än att strypa det", säger hyrsköterskan Erik Forssell.
Även deras chef Jenny Karlsson tror att mer behövs och att politikerna är de som måste ta ansvar.
– Det här är ett fysiskt och psykiskt belastande arbete, man hanterar patienter i kris. Så man har kanske lite större behov av återhämtning än dem som jobbar på kontor, säger hon.
Särskilt svårt är det att bemanna nattpassen, berättar hon. Avdelningar där personalen jobbar kontorstider har inte alls samma beroende av hyrpersonal.
– Region Norrbotten har dubbel OB, vilken har varit en snackis bland sjuksköterskor och jag tror att det skulle kunna få effekt, säger Jenny Karlsson.
Hyrsköterskorna Caroline Sundh och Erik Forssell vittnar om en allt tuffare marknad med kortare anställningstider och färre uppdrag.
80 procents arbete med 100 procents lön är ett annat förslag, som också testats i andra regioner.
– Där står ju folk i kö. De bemannar på nolltid, säger Jenny Karlsson.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filip Reinhag vill inte utesluta en sådan lösning, men menar att frågan är mer komplex.
– Jag tror att vi behöver titta lite bredare. Personal har köat till dem som har sänkt heltidsmåttet, men i stället har det förvärrats på andra håll. Vi behöver nogsamt titta på hur vi ska klara av att antalet som är i behov av sjukvård växer samtidigt som andelen i arbetsför ålder krymper.
Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Ett verktyg som Jenny Karlsson har fått är en extra ersättning för dem som jobbar nattskift. Men enligt henne har det inte löst problemet. Även Filip Reinhag har fått information om att det inte gett tillräcklig effekt.
– Det är så vi får arbeta hela tiden, vi får prova oss fram och lyssna in. För vi behöver göra mycket mer för att öka attraktiviteten i dygnet runt-tjänsterna, säger Filip Reinhag.
Vad kan ni göra för att ge personalen tid för återhämtning?
– Jag tror vi behöver titta på schemaläggningen och försöka hitta modeller med högre grad flexibilitet, återhämtning och kompetensutveckling inom ramen för den egna arbetstiden.
Vad står i vägen för att göra det redan i dag?
– Vi är inte igenom anpassningen till de nya reglerna om dygnsvila, som så klart ställt till det och gör att det är fastare ramar för hur man förlägger arbetstider. När vi är igenom det tror jag det finns bättre förutsättningar.
Har du ett tips om något vi borde granska? Hör av dig till våra reportrar på redaktion@gotlandsallehanda.se eller ring 0498-20 25 56.