Skolan skapade eget system för att larma om våld

I höstas övade Orionskolans elever för första gången på vad de ska göra om skolan utsätts för ett våldsdåd. Men på regionens skolor har det ännu inte skett. ”Vi satte i gång, i stället för att bara tänka på det”, säger Orionskolans rektor Kalle Edéus.

Kalle Edéus har varit rektor på Orionskolan i sex år. I våras blev avslutade han en skolchefsutbildning i Stockholm. ”Där pratade vi mycket om beredskapen kring pågående dödligt våld”, berättar han.

Kalle Edéus har varit rektor på Orionskolan i sex år. I våras blev avslutade han en skolchefsutbildning i Stockholm. ”Där pratade vi mycket om beredskapen kring pågående dödligt våld”, berättar han.

Foto: Felix Wedjesjö

Visby2022-12-28 20:05

Året som gått

Helagotland.se har vid flera tillfällen skrivit om de gotländska skolornas beredskap inför grova våldsdåd. Det handlar om den typ av attacker som har drabbat skolor i bland annat Trollhättan, Eslöv och Malmö under de senaste åren. Ett fenomen som ofta benämns som ”pågående dödligt våld”.

Efter dådet i Eslöv – där en 15-årig pojke i augusti 2021 knivhögg en lärare – gick dåvarande utbildningsministern Anna Ekström (S) ut och uppmanade alla svenska skolor att öva på att sådana attacker.

– Jag är helt övertygad om att vi kommer att hålla en sådan övning under det här läsåret, sade Lars Nordahl, administrativ chef på Wisbygymnasiet, till Helagotland.se senare under hösten.

undefined
Lars Nordahl är administrativ chef på Wisbygymnasiet.

En uppföljande artikel i mars i år visade emellertid att det inte hade skett än. Och nu – i slutet av 2022 – är så fortfarande fallet. Det berättar Rolf Andersson, försörjningschef och säkerhetsansvarig på Region Gotlands utbildnings- och arbetslivsförvaltning.

– I februari anordnade vi ett seminarium för all skolpersonal, med en polis från Stockholm som är specialiserad på den typen av händelser. Det blev väldigt bra. Otäckt, men lärorikt, säger han och fortsätter:

– Vi pratade om hur vi ska förbereda oss för pågående dödligt våld. Och det gör vi genom att ha ordentliga handlingsplaner. Så det håller vi på att ta fram nu.

Rolf Andersson förklarar att man vill ha handlingsplanerna färdiga innan några konkreta övningar genomförs.

– Det känns ganska meningslöst att göra det innan vi har tillräcklig kunskap, säger han.

undefined
Rolf Andersson är försörjningschef och säkerhetsansvarig på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.

Men utanför regionens skolstruktur ser det annorlunda ut. Åtminstone på Orionskolan i Visby, som har cirka 180 elever fördelade på förskoleklass upp till årskurs nio. Skolans rektor Kalle Edéus berättar att man vid två tillfällen under hösten har övat så kallad ”inrymning” – vilket innebär att både elever och personal låser in sig på så trygga platser som möjligt.

– Vi gjorde det en gång med lärarna innan terminen och sedan en gång med eleverna. Men då hade vi förvarnat dem, så att de visste vad som skulle hända. Framför allt de yngre eleverna kan lätt bli oroliga annars, säger Kalle Edéus.

Han deltog på seminariet i februari. Under den skolchefsutbildning han avslutade i våras pratades det också mycket om våldsdåd på skolor, berättar han.

– Jag sade något om att ”det känns så säkert på Gotland”. Men då var det någon som hade jobbat i närheten av Eslöv och sade att det var precis så det kändes där också, säger Kalle Edéus.

Orionskolan har själva utformat ett eget, enkelt larmsystem för inrymning. Kalle Edéus visar upp en gasdriven signaltuta som sitter fast på en vägg tillsammans med rutinerna som gäller vid inrymning. Den i personalen som upptäcker pågående våld ska använda tutan.

– Därefter har vi olika ansvarsområden. Lärarna tar hand om sina klasser, expeditionen och fastighetsskötarna låser dörrar och jag larmar polisen, säger Kalle Edéus och tillägger att man har testat att tutan hörs över hela skolområdet.

undefined
Orionskolan har skapat ett eget system för att slå larm om inrymning.

Framöver är planen att – precis som med brandövningar – träna på inrymning tre gånger per läsår. En gång i början av höstterminen, då eleverna är förberedda, och sedan en gång per termin utan förvarning.

– Det är skönt att vi har kommit i gång med det här. Det är ett väldigt enkelt system. Vi satte i gång, i stället för att bara tänka på det. Men det är ju såklart enklare för oss jämfört med en stor organisation som Region Gotland, säger Kalle Edéus.

Rolf Andersson är inne på samma spår. Han menar att det tar tid att samordna alla skolor som regionen har i sin regi. Samtidigt ingår skolornas verksamhet i ett större säkerhetsarbete, som bland annat påverkas av det rådande omvärldsläget.

– Det handlar om krisberedskap i stort, säger Rolf Andersson.

Han berättar att regionens skolor tids nog kommer att öva på inrymning. Men det kommer då troligen att ske utan eleverna. Orsaken är att polisen enligt honom har varnat för att sådana övningar kan ”inspirera” elever att genomföra liknande dåd.

– Och om polisen säger det så följer vi det. Det som är sagt är att vi bara ska göra det med personalen, säger Rolf Andersson.

När Kalle Edéus får höra den invändningen blir han lätt förvånad.

– I så fall tolkade jag något fel på seminariet, för då lät det inte som att det kunde vara ett problem.

undefined
Linnea Ahlström arbetar som rast- och fritidspedagog på Orionskolan. ”Det känns väldigt skönt att ha övat på inrymning”, säger hon.
Skolattacker i Sverige

Den 21 mars 2022 dödade en 18-årig elev två kvinnliga lärare på Malmö latinskola. När han senare dömdes till livstids fängelse för mord blev han den första 18-åringen att få det straffet.

”Skälet till det är att det rör sig om två fall av mord och att tingsrätten har bedömt att gärningarna varit särskilt hänsynslösa”, sade Johan Kvart, lagman vid Malmö tingsrätt, till SVT Skåne i samband med att domen föll.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!