Smart teknik styr hans hem och jobb

Ny teknik har sparat Region Gotland motsvarande sju varv runt jorden i bil. Fredrik Westergaard är övertygad om att det spar både pengar och ger människor ett bättre liv.

Från 1 oktober är Fredrik Westergaard tjänstledig från Region Gotland, för att satsa på ett eget företag. Arbetet sköts därmed från hemmet.

Från 1 oktober är Fredrik Westergaard tjänstledig från Region Gotland, för att satsa på ett eget företag. Arbetet sköts därmed från hemmet.

Foto: Henrik Radhe

Visby2021-10-26 12:01

Allt från kattluckan till belysning styrs digitalt i Fredrik Westergaards hem. Men tekniken fyller även hans arbetsdagar.

Fredrik Westergaard, som studerat datavetenskap, jobbade fram tills nyligen på Region Gotland som utvecklingsledare inom e-hälsa. Sedan 1 oktober är han tjänstledig och har startat det egna företaget "Wera welltech". Inom företaget ska han göra ungefär det han gjorde för Region Gotland, hjälpa omsorgen med digitalisering och välfärdsteknik.

– Att se nyttan det gör för äldre, personal och anhöriga värmer i hjärtat, säger han.

Möten, kontakter, vårdbesök och shopping. Mycket i vår vardag har skötts digitalt under coronapandemin, som har påskyndat digitaliseringen. Men långt ifrån all utveckling har skett under pandemin, faktum är att landets regioner hade förutsättningar för ett digitalt arbetssätt redan innan.

– Det har underlättat supermycket. Pandemin visade att det går att göra förändringar på kort tid. Digitala möten är ett tydligt exempel på det. Innan pandemin var det stökigt att få till, men nu är det vardag. Regionen sparade också mycket pengar på att minska resandet.

När Fredrik Westergaard började jobba på Region Gotland för tre år sedan hade bara var fjärde äldreboende tillgång till trådlöst internet. I dag finns det på alla boenden.

– Min farfar är en av anledningarna till att jag började jobba mot just omsorgen. Han fick en demenssjukdom, och i början fungerade det att prata i telefon med varandra men efter en tid kände han inte igen min röst. Det var skitjobbigt, och då fixade jag en surfplatta så att vi kunde se varandra. En sådan lösning underlättar verkligen.

År 2018 började regionen med digital nattillsyn. Personal kopplar då upp sig mot en webbkamera och tittar till brukaren.

– Under tre år har vi sparat bilresor motsvarande sju varv runt jorden. Nästa generations kameror kommer att kunna upptäcka om personen ramlar, och i så fall larma. På det sättet spar vi fler tillsynsbesök och individen får snabbare hjälp, berättar Fredrik Westergaard.

Nu startar socialförvaltningen ytterligare ett pilotprojekt på tema digitalisering. Det handlar om läkemedelsautomater, som påminner den äldre i hemmet att ta sin medicin och även levererar dem i en liten påse.

Den digitala utvecklingen är viktig för Gotland också eftersom vi har en hög andel äldre och färre i arbetsför ålder.

– Om tio år kommer vi på Gotland att ha cirka 80 procent fler 80-åringar än i dag, och inte tillräckligt många som kan jobba inom omsorgen om vi fortsätter att jobba på samma sätt som nu. Tekniken är en del av lösningen, eftersom det kan underlätta för personalen och göra livet bättre för individen, säger Fredrik Westergaard.

Men pandemin har också satt fokus på det digitala utanförskapet, att de som sällan eller aldrig använder internet riskerar att bli isolerade.

– Det är en fara med digitaliseringen, att den riskerar att missa exempelvis äldre eller personer med funktionsvariationer. Vi måste göra det ännu enklare att vara digital. Se till att alla har möjlighet att ha en e-legitimation och använda teknik som är väldigt enkel.

Vilken förändring inom vård och omsorg tror du står näst på tur?

– Att öka självständigheten i hemmet. Om du exempelvis har diabetes eller kol kommer du kunna kolla dina värden själv och ha videosamtal med din läkare. Det skulle gynna både personal och brukaren.

Äldre och internet

En tredjedel av landets internetanvändare använde internet ännu mer under pandemin än de gjort tidigare.

Under 2020 tog äldre allt större plats på den digitala arenan. De flesta nya internetanvändare är 76 år eller äldre.

Pensionärer är den grupp där störst andel känner sig mer sociala av att spendera tid framför en skärm. De är överlag mest positiva till ökad skärmtid.

Studenter är den grupp som är mest negativa till skärmtid.

Källa: Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet 2020"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!