Världsarvssamordnaren Louise Hoffman Borgö tycker det är viktigt att världsarvet inte glöms bort i arbetet med översiktsplan och andra strategiska beslut.
Som vi tidigare berättat fick Riksantikvarieämbetet en tid så många samtal om brister i innerstan, att man via länsstyrelsen begärde en rapport om läget för världsarvet från Region Gotland. Svaret blev att det fanns ett 40-tal ärenden om bristande underhåll, alternativt olovliga åtgärder.
Nu har länsstyrelsen lämnat en rapport till Riksantikvarieämbetet för vidare befordran till Unesco, den FN-organisation som 1995 utsåg Visby till världsarv. Senast en sådan obligatorisk rapport lämnades var för tio år sedan.
Rapporten slår fast att världsarvets fysiska status är god, men att det finns andra utmaningar att jobba med.
– Vi ser redan nu att klimatförändringar påverkar världsarvet. Stormar har skadat strandpromenaden, och på sikt kan en stigande havsnivå hota ringmuren. Även perioder av torka eller skyfall kan påverka, säger Kristin Löfstrand som är kulturmiljöhandläggare vid länsstyrelsen.
Som ett led i att undersöka hur robust världsarvet är genomfördes förra året en pilotstudie tillsammans med Icomos, ett expertnätverk som ger Unesco råd om världsarven.
Förutom att klara klimatförändringen, krig och liknande hot har Unesco på senare tid lagt större fokus på att verksamheterna i världsarven ska vara hållbara.
– Förut såg man mest till skyddet av monumenten, nu har man flyttat perspektivet och förväntar sig en mer hållbar utveckling, säger Kristin Löfstrand.
Visby innerstad på dagen.
En ny strategi för Hansestaden Visby togs fram 2020. Till den finns en handlingsplan som slår fast att världsarvet ska vara en plattform för hållbar utveckling. Under förra året genomförde sex av världsarvsrådets 15 medlemmar ett projekt med fokus på hållbar turism.
– Vad jag förstått så har målet för antalet anlöp är redan uppnåtts och passerats. Vi har nog inte gjort maximalt för att anpassa oss. Alla är överens om att vi måste börja samarbeta mer för att hantera turismen på bästa sätt. I juli är det trångt i världsarvet när grupper av kryssningspassagerare ska läggas till all annan turism, säger Region Gotlands världsarvssamordnare Louise Hoffman Borgö.
Ett av förslagen i handlingsplanen är att kartlägga de mest besökta platserna i innerstan och se om alternativa stråk kan erbjudas för att sprida besöksströmmarna. En annan del i arbetet är att sprida den ”code of conduct” som Gotlands Förenade Besöksnäring tagit fram med råd och tips om hur man gör vistelsen på Gotland så trevlig som möjligt för alla.
Länsstyrelsen har lämnat den periodiska rapporten över läget i Visby innerstad. Världsarvets fysiska status bedöms vara god, men det behövs fler fast boende för att hålla den levande.
Hansestaden ska vara livskraftig, slår handlingsplanen fast.
– Vi ser att antalet permanentboende minskar. Det är viktigt med en stabil andel fast boende, annars riskerar världsarvet att bli som ett museum både för lokalbefolkningen och besökarna, säger hon och tillägger:
– Det är samtidigt en av de svåraste frågorna. Vi behöver se vilka styrmedel som används på andra håll, och även på sikt hitta nya lösningar, som till exempel fler hyresrätter.
En av punkterna i handlingsplanen för 2022– 2023 är att se över förekomsten av olovlig uthyrning.
Även om det sommartid är trångt ska en översyn av världsarvets kommunikation ses över, med bland annat mål att förse företag som vill använda världsarvet i sin marknadsföring bättre verktyg i form av bilder och text.
– Vi behöver fler ambassadörer för världsarvet året runt. Vi ska se över skyltar, hemsidor och även fräscha upp logotypen, säger Louise Hoffman Borgö.