Ulf visar upp flera detaljer som avslöjar att hans förråd faktiskt är ett skyddsrum. Till exempel är dörren konstruerad för att inte släppa igenom eventuell farlig gas.
Han har bott i huset som ligger i östra Visby sedan 1993, samma år som skyddsrummet byggdes. Det var däremot inte han som bestämde att det skulle finnas ett skyddsrum här.
– Det var redan beställt när jag köpte huset, de förra ägarna hade bestämt det. En dag kom det en firma från Skåne och byggde upp det, säger han.
På 1930-talet började Sverige rusta upp civilförsvaret rejält, en del av upprustningen bestod av att bygga skyddsrum. Under kalla kriget, när oron för angrepp var som störst, byggdes skyddsrum ofta in i nyproduktioner. Både i privatbostäder och i flerfamiljshus, även på Gotland. I dag används många av dem, precis som Ulf Grönhagens, som förvaringsutrymmen eller garage. Han säger att han är glad att utrymmet finns men att han genom åren inte reflekterat så mycket över att det egentligen är ett skyddsrum.
– Jag har haft jättemycket nytta av det här utrymmet, jag ska inte klaga, säger Ulf Grönhagen.
Direkt när man kommer in kan man se vad han menar, rummet är fyllt med prylar, typiska förrådsartiklar som gamla studentplakat och julpynt, men också en hel del arbetsmaterial. Ulf Grönhagen jobbar med scenografi och ljussättning på Länsteatern och skyddsrummet har visat sig vara en utmärkt plats att förvara stora lampor och stativ på.
Utöver arbetet på teatern spelar Ulf Grönhagen bas i Smaklösa och skyddsrummet har kommit att fungera som ett förråd för samtliga bandmedlemmar.
– Det är därför jag har valt att ha kodlås på dörren, så att det ska vara smidigare för alla som har sina grejer här att kunna hämta dem när som helst, säger Ulf Grönhagen och skrattar.
Ulfs skyddsrum är 54 kvadratmeter. Det är svårt att se det framför sig men enligt myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) ska 60 personer kunna söka skydd här. Längst in i lokalen finns ett skåp med förnödenheter, till exempel provisoriska toaletter, verktyg och instruktioner.
En plastgran och några av Ulf Grönhagens många lampor.
I fredstider är det helt okej att använda ett skyddsrum som till exempel garage eller förråd men om beredskapen skulle höjas har fastighetsägaren av ett skyddsrum ett stort ansvar. Till exempel är det Ulf Grönhagen som ansvarar för att tömma utrymmet på högst 48 timmar i händelse av höjd beredskap. Han säger att han inte har någon uttänkt plan på hur det skulle gå till men att han tror att det är görbart.
Ulf Grönhagen visar taklampan som är konstruerad för att klara ett bombanfall.
– Om det blir krig har man nog större bekymmer, jag kanske får lägga allt under en pressning på tomten, säger han och tillägger:
– Om det måste göras hoppas jag att grannarna hjälper till – de ska ju också få plats här inne.
Det har inte byggts några offentliga skyddsrum i Sverige sedan 2002 eftersom man ansett att hotbilden varit låg, fram till nu. Ulf Grönhagen säger att han börjat märka att oron för krig ökar igen. Både privatpersoner och myndigheter har plötsligt visat intresse för hans skyddsrum.
Skylten till höger måste enligt lag finnas på alla skyddsrum i hela landet.
– Det händer att jag ser folk som går förbi här utanför som stannar till och noterar skyddsrums-skylten, dessutom har MSB varit här och genomfört en kontroll för några år sedan säger Ulf Grönhagen.
Prylarna i skyddsrummet är noga uppmärkta med namnlappar.
Trots att skyddsrummet bara ligger några steg från huset där han bor skänker det inte honom mycket trygghet.
– Jag hoppas såklart att det inte blir krig överhuvudtaget, sen vet jag inte ens om jag har en plats i skyddsrummet, det är först till kvarn som gäller men jag har ett visst försprång, säger Ulf Grönhagen.