Även om skolan är trygg, så förekommer mobbning och kränkningar. Särskilt när inte skolpersonalen ser på, berättar sjundeklassaren Oliver Löf och niondeklassaren Cornelia Helledaij.
Under 2023 anmäldes ett par hundra fall av hot och våld i gotländska skolor och förskolor – från sparkar och strypgrepp till en knuff i korridoren, enligt en tidigare granskning av Helagotland. Till P4 Gotland har utbildningsdirektören Torsten Flemming nyligen sagt att fallen ökar.
Men på Solbergaskolan är känslan att utvecklingen varit den motsatta. Vi har pratat med flera elever som vittnar om att våld är ovanligt i skolan. Det är vanligare med verbala kränkningar, men även de har blivit färre de senaste åren, enligt deras erfarenheter.
– Jag tycker att de vuxna och socialpedagogerna är väldigt bra på att förhindra det. Om det är något bråk eller skämtbråk så är det alltid någon vuxen i korridoren som kollar vad som händer, säger sjundeklassaren Ylva Sjöström.
När hon började på Solbergaskolan i höstas fick de direkt höra att det råder nolltolerans mot kränkningar, berättar hon.
Runt bordet inne på Solbergaskolans bibliotek sitter fem elever från sexan, sjuan och nian. De brukar komma hit ofta, för lugnet.
När niondeklassarna Varga Ranglén och Cornelia Helledaij gick i sjuan var det annorlunda, berättar de, då var även biblioteket stökigare. De kan heller inte minnas att de fick höra något om nolltolerans mot kränkningar.
– De började nog med det där med nolltolerans efter att vi gått ett tag, säger Varga och berättar att hon själv fick utstå kränkningar i korridorerna i början av högstadiet.
– Det var en del ganska sjuka kommentarer.
Att skolan har trappat upp sitt arbete mot kränkningar på senare år bekräftas av rektorn Kerstin Andersson.
– Vi har skruvat på rutinerna och har socialpedagogen Lotta som tar tag i kränkningar direkt. Eleverna blir trygga av att veta att de har henne och de andra socialpedagogerna att prata med. Hon kan ligga steget före och stoppa konflikter innan de uppstår, säger hon.
Solbergaskolan har blivit bättre på det systematiska arbetet mot kränkningar och våld, säger rektorn Kerstin Andersson.
Vi hittar den Lotta hon talar om i Caffis och tar en promenad därifrån genom korridorerna. Charlotte Jonsson är hennes fulla namn, men vi kan fortsätta kalla henne Lotta. Så fort hon slår sig ner på en bänk i korridoren omringas hon av ett gäng tjejer från sjuan.
De tittar ner i sina mobiler. En ny omröstning har dykt upp med frågor som "vem är klassens red flag?" och "vem är klassens komiker?"
– Hur tror ni det kommer kännas att bli framröstad till klassens red flag? frågar hon tjejerna.
Den här typen av omröstningar har blivit allt vanligare, förklarar Lotta senare, liksom andra kränkningar på nätet i chattar eller på skvallerkonton.
– Bakom skärmen så är du mycket kaxigare än i korridoren.
För att kunna stötta eleverna och förhindra kränkningar ser Lotta till att finnas där de finns. Det gäller både i korridoren och online.
– Jag har ett eget konto på Snapchat och är med i deras klasschatter. Så jag har insyn. Jag tror att de upplever att jag finns där för stöd och att de märker att jag har en plan, säger hon.
Det finns också ett system, med en konsekvenstrappa i fem steg. Kränkningar dokumenteras och följs upp med både eleverna själva och föräldrarna. Efter ett tag utvärderar sedan Lotta hur väl det har fallit ut.
Eleverna vi pratar med känner sig trygga i skolan, men vid skåpen i korridorerna kan det bli oroligt, berättar de.
Några av de elever vi pratar med tror att uthängningskonton redan är ute.
– För typ ett år sedan såg jag flera som la upp exposekonton på Snapchat – "skicka in era skvaller, ni är helt anonyma" – men ingen skickade in något, säger Ylva Sjöström.
– Det är ju jättestelt, säger Cornelia Helledaij.
Av deras erfarenhet har även klimatet i sociala medier blivit lite snällare.
På Solbergaskolan jobbar i dag sju socialpedagoger. Deras och andra vuxnas närvaro i korridorerna är en av de viktigaste orsakerna till att kränkningar inte går från ord till våld, tror både Lotta och eleverna.
Även om skolan är trygg, så förekommer mobbning och kränkningar. Särskilt när inte skolpersonalen ser på, berättar sjundeklassaren Oliver Löf och niondeklassaren Cornelia Helledaij.
Men det händer att slag och knuffar delas ut även på Solbergaskolan, liksom i andra skolor på ön. När en sådan situation uppstår ska lärare kunna ingripa fysiskt för att hindra ytterligare våld, tycker sjundeklassaren Oliver Löf.
– Om eleven är så arg så att den, trots att den blir tillsagd att gå därifrån, fortsätter attackera en annan elev, så tycker jag det är helt okej att läraren föser bort eller håller emot barnet, säger han.
– Men det finns rätt och fel sätt att hantera det, säger Cornelia Helledaij och fortsätter:
– En gång var jag med om en klasskompis till mig som blev upptryckt mot väggen av en lärare, där tyckte jag att det gick för långt.