En vanlig tisdag i april väntade 22 patienter på provtagning vid lasarettets labb. Antal i kö visas på skärm inne på kemlabb.
Det är drop in och 22 patienter i kö för att provtas vid labbet på Visby lasarett när GA besöker avdelningen. I normala fall ska tre till fyra i personalen hjälpas åt med provtagningen, men i dag är de bara två. På labbet som helhet bör 18 personer vara i tjänst, men nu är de 12 och personalen får springa mellan avdelningarna.
Labbet bemannas inte längre bara av biomedicinska analytiker. På grund av att bristen är så stor kliver även undersköterskor och sjuksköterskor in. För någon månad sedan var personalläget så allvarligt att provtagningen var tvungen att stänga under en period.
– Det är ett jättestort problem, exempelvis för patienter som ska till Karolinska för operation och måste ha sina provsvar snabbt för att kunna opereras, säger Åsa Pelinka, chef på kemlab och transfusionsmedicin, som själv har valt att säga upp sig och slutar om några veckor.
Det har på senare tid rapporterats i media om personalkrisen på labbet, men problemet är långt ifrån nytt.
– Redan för tio år sedan visste man att det var pensionsavgångar på gång och sedan dess har man mer eller mindre lappat och lagat, säger Åsa Pelinka.
– Till det kommer de som har sagt upp sig på grund av arbetsmiljön, berättar Vita Ratnika, biomedicinsk analytiker som har arbetat på lasarettet i elva år.
Labbet är nu helt beroende av de medarbetare som har gått i pension men går in och jobbar extra som timanställda. Totalt handlar det om elva pensionärer, varav den äldsta snart fyller 77 år. En av dem är Gunn Hilén, som började arbeta som biomedicinsk analytiker år 1969.
– Jag hade tänkt sluta 31 mars men när jag såg hur personalläget var framåt skrev jag på ett kontrakt som sträcker sig över sommaren också, säger hon och berättar att hon jobbar mellan 60 och 70 procent.
Den biomedicinska analytikern Kerstin Wessan började jobba år 1984. Kollegorna Gunn Hilén och Annica Jakobsson började 1969 respektive 1976.
Mycket skrivs om personalbristen inom vården och hyrpersonalberoendet när det gäller sjuksköterskor och läkare, men yrkesgruppen biomedicinska analytiker hamnar i skymundan.
– Vi syns inte och nu har vi fått nog. Utan våra provsvar kan läkare inte ställa diagnos eller operera patienten, säger den biomedicinska analytikern Joyce Jakobsson.
Stressen är inte bara dålig för medarbetarna, utan kan även hota patientsäkerheten.
– Vi har haft avvikelser på grund av att vi har lämnat ut fel blodpåse och det kan vara livshotande för patienten, säger Vita Ratnika.
Stressen resulterar även i sjukskrivningar.
– Vi turas om att vara sjukskrivna, berättar Joyce Jakobsson, som är en av dem som har gått in i väggen.
Vita Ratnika har också varit sjukskriven för stress i ett halvår. Men det krävdes mycket för att ens ta steget att stanna hemma från jobbet.
– Man vågar inte sjukskriva sig. Det är skamligt och man tänker bara på hur ens kollegor ska klara sig. När jag väl kom tillbaka såg jag hur dåligt mina kollegor mådde, var och varannan dag ser man någon som går runt och gråter på jobbet.
Det är av oerhörd vikt att rätt personnummer och rätt etikett hamnar på rätt provrör.
Kemlabb bemannas dygnet runt alla dagar i veckan. Personalen arbetar i treskift, och under nattpassen jobbar man ensam. Alla nätter är inte lika stressiga, men sker en olycka eller annan akut händelse blir läget pressat.
Akuta prover ska analyseras och redovisas inom en timme. Sker exempelvis en bilolycka behöver labbpersonalen utreda att rätt blod ges, misstänks stroke behöver blodet analyseras. Vid misstänkta diagnoser som exempelvis blodförgiftning kan en snabb diagnos vara livsavgörande. Samtidigt är noggrannhet ett måste.
– Efter ett nattpass med traumafall funderar man ofta på om man jobbade tillräckligt snabbt, säger Vita Ratnika.
För att kunna jobba ensam krävs att man har arbetat i omkring två år, för att ha möjlighet att lära sig alla delar.
– Det har skrivits i media att vi är sex personer som delar på nattpassen, men en till har hoppat av och en är på väg att göra det. Snart är vi bara fyra. Värst blir det på sommaren, säger Vita Ratnika, och berättar att hon började gråta vid tanken på hur många nattpass hon kommer att behöva jobba.
Vita Ratnika och Joyce Jakobsson har arbetat på labbet på Visby lasarett i många år.
Det höga besökstrycket på Gotland under sommaren spiller över på sjukvården och därmed på labbet. Under juli och augusti hanteras som allra flest prover, och det tenderar även att inträffa fler olyckor som resulterar i fler traumapatienter.
Bemanningen för sommaren är ännu inte löst, och för biomedicinska analytiker finns ingen hyrpersonal-pool som det finns för exempelvis sjuksköterskor och läkare. När labbet ibland rekryterar någon nyexaminerad är det svårt att få dem att stanna på grund av den höga arbetsbelastningen.
– Jag har sett hur man som ny tar sig an jobbet med liv och lust för att det är så roligt, men så går det ett år och glöden är borta. Arbetslusten ersätts med ett ständigt dåligt samvete att man inte gör tillräckligt. Jag har sett glöden slockna i mångas ögon, berättar Monika Jonsson, biomedicinsk analytiker på mikrobiologen på labb.
På mikrobiologen på plan 4 identifierar personalen bland annat vilken antibiotika som ska ordineras till patiente. Sedan hösten 2020 är det också här som PCR-analyserna för covid-19 görs. Majoriteten av PCR-proverna från Gotland har skickats till Karolinskas labb i Stockholm, men prover på akutfall och på inneliggande patienter analyseras i Visby.
Men att coronapandemin är orsaken bakom den förvärrade situationen håller labbpersonalen inte med om. Snarare har pandemin gett några positiva effekter, menar de.
– Om något har det synliggjort vårt yrke som få annars känner till, plus att vi fick PCR-maskinen som vi efterfrågat i flera år, säger Monika Jonsson.
Under pandemiåret 2020 fick labbet en maskin som kan analysera PCR-prover för covid-19.
Trots arbetsmiljöproblem är de alla rörande överens om att de älskar jobbet som sådant.
– Det är som ett detektivarbete. På provsvaret kan vi se med egna ögon vad patienten har för sjukdom. Jag har jobbat i tio år och lär mig fortfarande nya saker hela tiden, säger Joyce Jakobsson.
Utöver lasarettets labb finns inte många karriärmöjligheter på Gotland, och flera av medarbetarna pluggar annat för att skapa möjlighet till yrkesbyte.
– Men det är inte lätt att lämna ett yrke man i grunden älskar, säger Vita Ratnika.
På fredag är det internationella biomedicinska analytikerdagen. I present önskar sig yrkesgruppen på Visby lasarett framför allt fler kollegor.
– Det har börjat hända lite i och med att problemet lyfts, men det löser inte våra schemaproblem här och nu, säger Vita Ratnika.