Kalmar och Visby har många likheter, konstaterar Peter Lindvall. "De har slottet, vi har ringmuren." Gröna näringar och en stark besöksnäring är andra saker som platserna har gemensamt.
– Tja, det finns både likheter och olikheter ...
Peter Lindvall återkommer ständigt till detta när han gör sin första intervju med gotländsk lokalmedia sedan avtackningen i mars.
Några av skillnaderna kan uttryckas i siffror: Som regiondirektör på Gotland chefade han över 7 000 medarbetare, som vd för Länsförsäkringar Kalmar 250.
– Vi är lika många i LF Kalmar som det finns chefer inom regionen. Sen är det ungefär lika många som direktrapporterade till mig då som nu. Så återigen: Likheter och skillnader, säger Peter Lindvall när vi träffas en fredag i december.
Han har fortfarande sin fasta punkt på Gotland där familjen finns, så veckans sista arbetsdag sköts jobbet i regel på distans från Visby.
Hur ser en vanlig vecka numera ut för dig?
– Nu för tiden är jag en frekvent kund hos Marcus Risberg på Destination Gotland. Varje söndagseftermiddag sätter jag mig på båten till fastlandet. Därifrån vidare till Kalmar och lägenheten vi köpt där. Vi har sex kontor i länet, oftast utgår jag från Kalmar, men det blir också en del tid i Vimmerby, Borgholm, Västervik, Oskarshamn och Nybro. Så jag kör järnet i Kalmar fram till torsdag kväll varje vecka, då jag sätter mig på båten hem, säger Peter Lindvall.
Då blir det mycket tid på färjan. Hur fördriver du tiden?
– Jag brukar gå raka vägen till min hytt, slå upp datorn och börja jobba. Men, visst, det händer väl emellanåt att någon ny, spännande Netflixserie stjäl fokus.
En annan talande skillnad: Det senaste året har Peter Lindvall endast nämnts tre gånger i lokaltidningen Barometern.
Peter Lindvall är numera en flitig kund hos Destination Gotland. "Vi har blivit ett litet pendlargäng, jag Carl-Johan Stålhammar och några till."
– Haha, ja, den mediala uppmärksamheten är lite annorlunda nu. Vissa delar i det där kan jag sakna, andra inte. Till exempel kunde jag önska mig mer rapportering om de samhällsfrågor vi arbetar med nu. Å andra sidan har det slagit mig att vissa frågor, som inom regionen var ganska små, kunde bli väldigt stora i gotländsk media.
– Och så har vi offentlighetsprincipen. Varenda gång jag skrev ett mejl som regiondirektör fick jag välja orden med omsorg. Hela tiden fick man förhålla sig till att korrespondensen kunde begäras ut och hamna på ett löp. Det saknar jag inte, men samtidigt har det gjort mig försiktig i hur jag uttrycker mig, vilket nog bara är bra.
Mer allmänt då, vad saknar du från gamla jobbet?
– Till att börja med att få arbeta med frågor som är viktiga för folk i vardagen. Med all respekt för bank, försäkring, trygghetsfrågor och fastighetsförmedling, det kan inte jämföras direkt med vård, skola, omsorg och samhällsutveckling på den punkten. Det andra jag saknar är alla fantastiska människor jag hade runtomkring mig i rådhuset. Utan dem fungerar inte min roll.
"Törstsläckaren" som Peter Lindvall fick ta emot på avtackningen i mars står nu hemma i vardagsrummet i Visby.
Och på tal om rådhuset: Under avtackningen där fick Peter Lindvall bland annat en "törstsläckare" – det vill säga en brandsläckare med plats för glas och dryckjom – av räddningstjänsten och en valfri studiecirkel av ABF.
– Brandsläckaren står numera i vårt vardagsrum. Den är lite svårplacerad, men eftersom den är så fin får den stå framme.
Och kursen?
– Står på min att göra-lista! Det blir kanske något med musikinriktning. Min tf-efterträdare Totte Flemming lirar ju balalajka, en sån där som är nästan lika stor som han. Den skulle jag vilja lära mig att spela!
Regiondirektör Torsten Flemming (till vänster) på en numera klassisk bild med sin kontrabasbalalajka. Torsten Flemming tjänstgjorde som tf regiondirektör i glappet mellan Peter Lindvall och Stefan Hollmark.
Är det en framtida medlem i Gotlands balalajkaorkester som sitter framför mig?
– Vi får se om han vill lära mig – och om jag håller måttet, säger Peter Lindvall.