Hela Sverige diskuterar just nu den gotländska familjens situation och i riksmedia kommenterar olika experter inom juridik och psykologi fallet.

Grunden till den stora uppståndelsen är en ny dom i Svea hovrätt där en pappa, som 2014 dömdes för misshandel av sina två söner, tilldelats ensam vårdnad av barnen. Mamman, som hade yrkat på att barnen inte ska träffa sin far alls, miste därmed vårdnaden helt och hållet.

Hovrätten menar att alla intressen är underordnade barnens behov. Då sönerna inte fått träffa sin pappa på snart fem år menar hovrätten att mamman exkluderat pappan från barnens liv, vilket enligt dem väger tyngre än den tidigare misshandelsdomen. Att barnen uttryckt att de inte vill ha något umgänge med pappan valde rätten att bortse ifrån, med hänvisning till deras låga ålder. Båda barnen är under tolv år gamla.

LÄS MER: Dömd pappa fick vårdnaden

Helagotland.se har varit i kontakt med föräldrarna, som båda är förvånade över den stora uppståndelse som blivit.

– Hela Sverige pratar om det, säger mamman och fortsätter:

– Man blir både glad och ledsen. Jag hade aldrig kunnat ana att det skulle få så stor uppmärksamhet. Samtidigt hade jag aldrig kunnat ana att domen skulle bli som den blev.

Hon beskriver det hela som "en omänsklig situation".

– Jag är förkrossad, mina barn är förkrossade, säger mamman.

Får du något stöd?

– Både och. Jag får stort stöd av min familj och fantastiska vänner och från en extremt stor del av Sverige.

LÄS MER: Kändisadvokat tar sig an gotländskt fall

Pappan i sin tur upplever domen som en upprättelse. Ändå är det svårt att vara glad.

– Det här tar väldigt mycket kraft och jag mår inte så bra med tanke på den häxjakt som uppstått på nätet. Det känns inte bra.

– Jag hade hellre sett att allt det här hade gått smidigt till, för barnens skull. Jag vill att mina barn ska ha ett normalt liv med två föräldrar. Jag kommer aldrig att beröva mamman barnen, fortsätter han.

Hur känns det att läsa det folk skriver om dig?

– Jag läste bara i början, sedan slutade jag. Jag har varken tid eller kraft till det. I slutändan är det mina barn de gör illa.

Han får stöd från familj, vänner och arbetsgivare. Han har även kontakt med sin psykolog och socialtjänsten.

– Just nu förbereder jag, med hjälp av socialen, för att övergången ska bli så smidig som möjligt för barnen. Det är det viktiga, säger han.

Senaste gången pappan hade kontakt med sina barn var i juni 2014.

– Jag vill att de ska få lära känna mig och se att jag inte är något monster, säger han.

Mamman har fram till den första mars på sig att överklaga domen.