Videon är inte längre tillgänglig
Den är imponerande, den 70 meter höga blå-rödrandiga kranen från Danmark. Samson, som den heter, är van vid tunga lyft och på Gotland är flytkranens uppgift att lyfta de 22 betongfundamenten, som kryssningskajen ska vila på, från pråmen Carrier ned till havsbottnen.
När Helagotland.se är på plats på torsdagen är det tredje stora fundamentet på väg att lyftas. Samson kan lyfta upp till 800 ton i taget. De tyngsta elementen väger 600 ton.
– De är gjutna så tunga som det går, för att Samson ska kunna lyfta dem och lyftanordningarna. När de står på plats på grusbäddarna ska de fyllas med olivinsten, en extra tung sorts sten som fraktats hit på pråm. Dessutom lägger vi granitsten runt varje fundament, berättar Louise Nilsson, en av två projektledare från Region Gotland.
Att jobba med elementen kräver omfattande planering och exakt precision. Man har bara ett försök på sig att få elementen rätt på grusbädden. Har man väl ställt dem där går de inte att lyfta igen. Små gps-dosor fästa längst upp på fundamenten är avgörande för att arbetet ska lyckas.
Projektgruppen är fortfarande lite omtumlad efter tisdagens pråmhaveri, då plattformen Big Red slet sig och tappade lasten ned i havet. Plattformen arbetade med att färdigställa grusbäddarna. Olyckan innebär, förutom ännu oklara merkostnader, att de två yttersta fundamenten inte kan ställas ned förrän våren 2017.
– Samson kommer då tillbaka för att även lyfta kajdäcket på plats, säger Louise Nilsson.
Att vädret är den stora osäkerhetsfaktorn har de varit medvetna om från början.I priset för Samson ingår sju väderdagar, alltså att man tagit höjd för att arbetet kan försenas med högst sju dagar utan att det ska kosta något extra. Men det lär inte räcka. Det arbete som pågår nu får bara göras om det blåser mindre än 10 meter per sekund och våghöjden är lägre än en meter, beroende på vågornas struktur.
När Helagotland.se följde arbetet var väderförhållandena nära gränsen men Samson kunde ändå göra sitt jobb.
– Men visar det sig att vi inte kan jobba dagtid och det stillnar ut på kväll eller tidig morgon får vi kanske vara beredda att jobba i skymning, säger Louise Nilsson.
Budgeten för hela kajbygget ligger på 250 miljoner kronor. Hur tisdagens haveri påverkar kostnaderna är ännu för tidigt att säga.
– Vi har en riskanalys med i budgeten men efter det som hände i tidsdags har vi inte riktigt koll än. Det har ju också blivit ett försäkringsärende, säger den andra projektledaren för bygget, Harald Gröttvik.
Ett annat delmoment som är igång är att anlägga vågbrytare i anslutning till kajen. När själva kajen är klar i vår återstår arbetet med att utrusta den med bland annat fendrar och pollare, för fartygens förtöjning. Därpå ska landområdet göras klart. Ett kryssningscenter ska byggas och en mellanlagring för kryssningsbåtarnas avloppsvatten ska anläggas.
Trots förseningarna tror de ansvariga fortfarande på att slutdatumet håller.
– Kryssningskajen ska stå klar i april 2018, säger Louise Nilsson.