Sofia Skans har tagit hand om ekkorrungar förut. Senaste gången var förra sommaren, då två ungar fick bo hos henne tills de blev gamla nog att flytta ut i skogen igen.
LÄS MER:"Sofia vill rehabilitera ekorrar (TV+TEXT)"
Enligt jaktlagstiftningen är allt vilt fredat. Vilt som fångas in ska omedelbart släppas fritt eller avlivas. Undantag kan dock göras för ekorrar, fåglar, harar och igelkottar.
Hon är mycket noga med att söka tillstånd, men har hittills bara kunnat få ett tillfälligt sådant för en enskild individ. För Goliat, som är så pass liten, krävs inte så mycket utrymme – än. Men om några veckor kommer han att behöva en plats för lek och annat som ska förbereda honom för det vilda vuxenlivet.
– Jag har sökt ett permanent tillstånd för att rehabilitera ekorrar men det faller först och främst på att jag behöver en lokal där de kan vara. Själv har jag inte riktigt plats, säger Sofia som i fjol ordnade en lösning i sitt kök, där ekorrarna kunde springa fritt men ändå vara i fred – framför allt från hennes katter.
– Jag är väldigt noga med att de ska klara sig i det vilda sen, och katter hör till deras största fiender i naturen så de får inte tro att katter är snälla.
Eftersom hon är rullstolsburen, och vill kunna ta sig till Goliat varje dag, är det inte enkelt att hitta en lösning för ett slags hägn, men Sofia hoppas att det ska gå att ordna något inom kort.
Hon har även sökt en kurs på fastlandet i viltvård. Om Sofia får ett permanent tillstånd skulle Gotland få sin första rehabilitering för ekorrar.
– Det är problematiskt i dag eftersom många tar in skadade och upphittade djur. Men de flesta vet inte hur de ska ta hand om dem och det slutar sällan bra. Samtidigt finns det ingenstans att vända sig, säger Sofia som ändå vill uppmana folk att höra av sig till henne.
Efter 12 till 16 veckor är en ekorrunge självständig och redo för vuxenlivet. Sofia säger att det har märks tydligt på de ekorrar hon tagit hand om, när tiden börjar närma sig för dem att släppas ut i det vilda igen.
– De sista veckorna blir de allt mindre intresserade av mig och när de kommer ut i naturen förvildas de. I Goliats fall skulle det behövas en jämnårig kompis, även om jag absolut inte hoppas att få in fler föräldralösa ungar.
Sofia är tydlig med sitt syfte att rehabilitera vilda djur som ekorrar. De ska tillbaka i sitt naturliga habitat, även om det inte oftast inte är möjligt att släppa ut ekorrarna på samma plats som de hittats.
– Jag har ett bra ställe på landet där jag ställer ut dem i bur så att de kan gå in igen och själva få vänja sig någon dag. Det är en rofylld plats med långt till både vägar och bebyggelse. Bara skog, med massor av andra ekorrar.
– Folk frågar ofta om det inte är jobbigt när de ska släppas ut, eller om åtminstone får dubbla känslor. Men det är bara lycka jag känner och det som är den stora behållningen i det jag gör, säger Sofia.