Stadsarkitekten om Visbysågningen: "Han provocerar"

Stadsarkitekten Christian Hegardt kommenterar nu radioprogrammet där Visbys stadsplanering sågas. "Att hävda att staden lägger sig platt tycker jag är fel uttryck".

18 oktober 2017 19:00

LÄS ÄVEN: Arkitekten sågar Visby: "Överdriven respekt för det gamla"

I måndags kunde vi berätta om P1-programmet "Stadsinspektionen" där arkitekturkritikern Mark Isitt går på djupet angående uppbyggnaden av Visby som stad, och han kritiserar staden på flera punkter i programmet. På Helagotland.se:sFacebook-sida fick artikeln över 100 kommentarer från läsare som tyckte att han hade både rätt och fel i sina påståenden om världsarvsstaden.

"Provocerar medvetet"

– Han provocerar ju medvetet, jag tror egentligen inte att han tycker det här är så hemskt. Tvärtom framhåller han ju Visby som Sveriges modernaste stad, säger Region Gotlands stadsarkitekt Christian Hegardt om programmet.

Mark Isitt menar att respekten för innerstaden och ringmuren är överdriven och att bebyggelsen utanför muren lägger sig platt. Christian Hegardt menar att det kan vara lätt att se så på saken, men att det är lite mer komplicerat än så.

–  Att hävda att staden lägger sig platt tycker jag är fel uttryck. Han gör den analys man kan göra när man kommer som besökare och ser det här stora "ingenmanslandet" utanför muren.

Hegardt påminner om att det inte var alltför länge sedan som Visby bara bestod av bebyggelse innanför muren och att det speglat sig i hela ytterstadens uppbyggnad.

– Täta historiska stadskärnor ser man oftast i betydligt större städer och då är man kanske beredd på att utanför den möta en betydligt större och starkare stadsmiljö. Men Visby är en liten stad och det var först efter 1900-talets början som staden på allvar började växa utanför muren.

"Muren skulle stå fri"

Hegardt menar att tillväxttakten i Visby varit ganska låg och att det inte funnits ett behov av att exploatera så starkt i centrumnära lägen, förrän nu.

Bakgrunden till att ringmuren har ett respektavstånd av parkytor runt sig grundar sig i vad som skrevs i de gamla stadsplanerna från 1800-talet och framåt.

– Innerstaden skulle framhävas i sin medeltida monumentalitet. Muren skulle stå fri från bebyggelse.

Christian Hegardt framhäver också att mycket av de gamla parkområdena runt muren de senaste 60 åren ersatts av parkeringar, och att de behövs.

– Samtidigt behöver vi parkeringsplatserna. Vi ser gång på gång att när det försvinner p-platser så påtalas den bristen väldigt starkt. I många andra städer rev man äldre bebyggelse för att ge plats för parkeringar men i Visby valde man istället att lägga parkeringsytorna utanför muren. Därför är parkeringsfrågan en stor utmaning när vi nu vill förtäta i delar av det här området.

Gravarna kan aldrig bebyggas

Om någon skulle vilja bygga i till exempel Östergravar, kommer det någonsin kunna ske?

– Nej, det finns inga planer för bebyggelse i den zon som utgörs av gravarna runt muren, det är ett parkområde som inte är tänkt för bebyggelse. Det känns inte särskilt intressant att fundera kring bebyggelse i gravarna, jag tror vi har tillräckligt med ytor att utveckla i den zon som kommer utanför dem. Det finns ett stort värde i den vildvuxna parkmiljön i gravarna, och jag tycker inte vi ska bygga bort den.

Mark Isitt undrar i programmet hur det skulle sett ut om "det moderna fick växa fritt" runt världsarvet i Visby, vad tänker du om det?

– Jag tycker det är en lite romantiserad bild att tro att bara för att man släpper allting fritt så uppstår någon slags harmonisk spänning där det sprakar, jag tror alltid man måste reglera stadsbebyggelsen, säger Christian Hegardt.

Han jämför med Tallinn som liksom Visby har en ringmur kring stadskärnan. Där har man dock inte låtit muren stå lika "oemotsagd" i arkitekturen.

– Tallinn har en innerstad som påminner väldigt mycket om Visby med samma karaktär, som möter en ung modern stad utanför muren. Fast där bygger man i princip skyskrapor inpå muren. Jag tycker inte nödvändigtvis att det är ett bra stadsbyggande, och inte heller att det sprakar mellan det moderna och det historiska, som Mark Isitt verkar tycka.

Innerstaden som rikemansreservat

I radioprogrammet pratar man också om gentrifiering, den statushöjning och fördyring som pågår i Visby innerstad. Mark Isitt menar att innerstaden är på väg att bli ett rikemansreservat.

Christian Hegardt instämmer i att innerstaden riskerar att gå i den riktningen.

– Det är en påtaglig risk, speciellt nu när vi befinner oss i en högkonjunktur.

Men man får heller inte glömma att gentrifieringen har fört med sig många positiva saker, som en upprustning av stadsmiljön och ett kafé- och restaurangutbud i Visby innerstad som ingen annan svensk stad i den här storleken har. Men för en besökare är det ju viktigt att det finns ett vardagsliv och att man upplever att det är en genuin stad och inte bara en kuliss.

Hegardt håller dock inte med om påståendet att Visby är ett museum.

– Jag tycker inte att Visby är ett museum alls, det är snarare ett väldigt levande exempel på en historisk stadskärna där det fortfarande finns ett vardagsliv. Utvecklingen har inte gått så långt här som i Venedig. Det finns skolor, förskolor och butiker som inte bara riktar sig till köpstarka besökare.

Viktigt med kommunala fastigheter

Han tror det är viktigt att hålla hårt i kommunalt ägda fastigheter, där vardagliga verksamheter så som till exempel skolor och förskolor blir kvar. Han menar också att något av det viktigaste för att hålla liv i innerstaden året runt är att tillföra fler små bostäder i absolut närhet till ringmuren och innerstaden, vilket nu bland annat ska ske vid Söderport.

LÄS ÄVEN: De får bygga på en av Visbys mest exklusiva tomter

LÄS ÄVEN: PLANEN: Här vill de bygga 200 lägenheter

Christian Hegardt menar att det i dag snarare är Östercentrum som utgör stadskärnan än innerstaden. Öster är ett spretigt område som med sitt läge intill världsarvet är unikt i Sverige, menar han.

– Jag tror att miljön vid Östercentrum som i dag har många baksidor och stora parkeringsplatser kan bli någonting oerhört mycket mer attraktivt. Där kan samtida, modern arkitektur och nya bostäder absolut bidra till en attraktiv stadsmiljö. Utvecklingen av Östercentrum är, tror jag, en av nycklarna till stadskärnans utveckling.

Han påminner också om att det pågår ett arbete med utvecklingen av de centrumnära områdena kring Östercentrum och Söderport.

LÄS ÄVEN: Förslaget: Tre nya hus ovanpå Åhlénstaket

LÄS ÄVEN: Stora planer för Öster: Riva och bygga nytt

Så jobbar vi med nyheter