Veteranfriidrottaren Lilly Wizén, 67, vill gärna motivera andra att utmana sig själva och mäta sig mot andra.
Den första friidrottstävlingen på bana förändrade Lilly Wizéns tillvaro. Visst hade hon sprungit en hel del tidigare, men bara längre distanser och det hade inte varit så noga med förberedelserna.
–Jag var med på några mindre terränglöpningstävlingar på ön, och då var det någon sade till mig att de ingick i en veterancup. Man skulle delta i ett visst antal tävlingar både i terräng och på bana. För att kunna vinna cupen så måste man ha sprungit minst två tävlingar på bana. Okej, tänkte jag. Då får jag väl ta någon då. Jag sprang 200 meter, vilket jag inte hade gjort sedan jag gick i skolan.
– Det var någon som sa att om jag bara lärde mig starta och fick ett par ordentliga skor på fötterna så skulle det här bli riktigt bra. Jag åkte jag ner på SM det året och sedan har det bara fortsatt, säger Lilly Wizén.
22 år senare har hon som veteranfriidrottare samlat på sig otroliga 158 SM-guld, 22 SM-silver, 5 EM-guld, 8 EM-silver, 11 EM-brons, 1 VM-guld, 3 VM-silver och 4 VM-brons.
– Mina barnbarn tycker att det är roligt. Min mormor är snabbast, kan de säga.
Favoritdistansen är 400 meter – och det är där hon lägger krutet – men hon tävlar både i kort- och medeldistanser.
– Om man tränar 400 så brukar man orka 800 och så blir man ganska duktig på 200. 100 meter är bara bonus.
Lilly Wizén och Sture Åhs är kända profiler inom veteranidrotten.
När sportredaktionen träffar Lilly Wizén, 67 år, befinner sig hon och sambon Sture Åhs som så ofta på Gutavallen, men Lilly står över träningen på bana grund av en krånglande häl.
Den har stört uppladdningen inför veteran-VM i friidrott i Tammerfors som pågår just nu.
– Jag måste verkligen träna förnuftigt nu, med tanke på hälen. Men jag skulle vilja ha medalj i VM. Det skulle också vara roligt att kunna knipa något av de svenska rekorden, säger hon.
Annars är det sambon Sture, som delar intresset för att träna och tävla, som har störst problem med skador och hälsa.
Operationsärret – och tatueringen – tvärs över magen vittnar om att det finns andra saker än löparbanor att kämpa sig igenom.
Sambon Sture Åhs är också en kämpe.
Det smärtar lite för Lilly Wizén att de två senaste säsongerna delvis förstördes av coronapandemin. Veteranklasserna är indelade i femårsintervaller och som 67-åring har hon inte fullt ut kunnat utnyttja möjligheten att ha gått upp en åldersklass.
Även om hon har en vinnarskalle av stora mått så är inte medaljerna det väsentligaste till sist. Hon tränar och tävlar i slutändan för att det är roligt och hon mår bra av det – och hoppas motivera fler äldre att utvecklas och testa sina gränser.
– Att vara en förebild och visa att man kan träna och tävla hela livet är också viktigt. Det är inte slut när man passerar tonåren och det är aldrig för sent att börja.
Wizen har tagit 158 SM-guld, 5 EM-guld och 1 VM-guld.
Nyligen fick hon ett påtagligt kvitto på att hon är en inspirationskälla för andra.
– För inte så länge sedan var det faktiskt en kvinna som hörde av sig till mig och ville vara med och träna för att se hur jag gjorde. Hon har varit med och tränat nere i kulverten i vinter (friidrottarna trär vintertid i en övergiven tunnel under Korpenområdet i Visby) och några gånger här på Gutavallen. Nu försöker hon köra själv.
Hur gammal är hon?
– 68 år. Hon kör sprint och längdhopp.