Det var när Lilian Stenman satt i bilen som kriminella ringde henne på mobilen och ville lura henne på pengar från ett bankkonto.
Kriminella spelar på äldres oro och rädsla. ”Det är fruktansvärt”, säger Lilian Stenman, ordförande i PRO på Gotland, om hur äldre blir måltavla för snabba pengar och tömda konton.
Mörkertalet är sannolikt stort. Många äldre skäms och vågar inte anmäla att de utsatts för brott. Lilian Stenman satt i bilen när hennes mobiltelefon ringde.
– Det var en man, som sa att han var från en organisation och att han misstänkte att jag var utsatt för swishbedrägeri. Han undrade om jag hade gjort en utbetalning på 38 000 kronor till en Hassan, säger hon och berättar att rösten i telefonen lät mycket trovärdig.
För att snabbt sätta stop för bedrägeriet erbjöd sig mannen som ringde att koppla Lilian direkt till bankens säkerhetsavdelning.
– De är så smarta och vet precis hur de ska prata, säger hon och berättar att hon först blev skärrad och rädd, sedan arg:
– Jag sa att jag kunde ringa banken själv, då var jag inte intressant längre!
Bedrägeriförsök liknande det som Lilian Stenman blev utsatt för har i dag blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och ger organiserad brottslighet svindlande inkomster. Risken att åka fast är mycket liten, men nyligen greps en liga som drabbat väldigt många.
Via en hackare kunde SVT:s Uppdrag granskning och polisen komma åt inspelningar av organiserade telefonbedrägerier, där en kvinna kallad Sara och en man kallad Patrik, lurar äldre på deras besparingar.
– Det är bedrövligt och så många äldre som är rädda att svara i telefonen, säger Lena Eneqvist, sekreterare i PRO Gotland, och berättar att det faktiskt gjort att det blivit svårt för henne att få tag i folk när hon försöker ringa dem.
Äldre personer är mer utsatta för risken att bli lurade via okända samtal och meddelande.
Ett sms först kan göra att de sedan vågar svara, men det tar inte bort den rädsla många äldre ständigt bär på för att bli utsatta för brott.
– Det är hemskt, och så förnedrande att människor som inte har så mycket blir utsatta på det viset, säger Lilian Stenman om att pensionärer blivit måltavla för bedragare i stor skala.
Att många skäms för att de gått på bedrägeriet, menar hon, gör att det kan finnas ett mörkertal för hur många som verkligen blivit av med pengar via mobiltelefoner och Bank-ID.
Lena Eneqvist och Lilian Stenman upprörs över att äldre utsätts för bedrägerier och mjölkas på pengar av kriminella ligor.
Vi har varit i kontakt med flera äldre, bland annat en man som bestals på 100 000 kronor efter att han blivit uppringd när han satt på sin cykel. Där stressades han av bedragarna att snabbt logga in med Bank-ID, för att ”förhindra ett pågående bedrägeri”.
En annan äldre man som blivit kontaktad av dem säger att han befarar att kriminella inte ringer slumpvis, utan använder både taxeringskalender och tips från människor på plats för att hitta sina offer.
– De utvecklar hela tiden metoderna och det kommer nya sätt. Därför är det viktigt att man är misstänksam, även om det är tråkigt att man ska behöva vara det, säger Lilian Stenman och berättar att många äldre tvärtom ofta har vuxit upp med att lära sig att lita på sin omgivning.
Att våga prata med varandra och dela kunskap om hur ligorna jobbar är Lena Eneqvist och Lilian Stenmans uppmaning.
Bankerna, polisen, organisationer och PRO har haft informationskampanjer för att öka medvetandet hos äldre om hur bedragarna jobbar.
– Ett typiskt upplägg är att en bedragare utnyttjar de öppna källorna i samhället och går ut och letar och sorterar på ålder. När de ringer kan de verka väldigt trovärdiga, för de har uppgifter som personnummer och liknande, som personen kan tänka att det här kan ingen annan ha, säger Johan Halling, brottsförebyggande samordnare på polisens bedrägerisektion.
Bedragarna utnyttjar en slags digital klyfta i samhället. Den digitala utvecklingen är svårare att hänga med i för äldre och betalsystemen utger därmed en större risk för dem.
PRO har elva lokalföreningar på Gotland och när några av de 2 000 medlemmarna har möten är telefonbedrägerierna alltid ett samtalsämne. Lilian Stenman och Lena Eneqvist menar att det är viktigt att ständigt påminna varandra om hur bedragarna jobbar, och att alla vet hur man ska agera.
– Jag lägger bara på, jag är jäkligt snabb, säger Lena Eneqvist.
Själv handlar hon aldrig något på telefon, lämnar aldrig ut personuppgifter, eller loggar in med Bank-ID på någon annans uppmaning.
Att inte ha för mycket pengar på det konto man har betalkort kopplat till är ett annat tips.
– 1 500 kronor brukar jag ha på det kontot, och inte någon kredit. Sedan är det lätt att själv föra över pengar från ett annat konto via telefonen, säger Lena Eneqvist.
Flera personer på Gotland som vi pratat med berättar hur de ombetts logga in med Bank-ID, eller ombetts vänta kvar i telefonen medan bedragarna ”kopplar dem vidare till banken”.
Bankernas ansvar när det gäller bedrägerierna är en het potatis, där regeringen vill att de tar en större roll.
– Vi har gjort nio framställningar till regeringen med förslag på lagändringar för att kunna motverka bedrägerier mer effektivt. Till exempel vill bankföreningen att sajter som Mr Koll, Hitta och Eniro, som i dag är grundlagsskyddade, ska lyda under GDPR och att det inte ska vara så lätt att få tag i människors personliga uppgifter, säger Lena Barkman, kommunikationschef på Svenska bankföreningen.
Hon berättar att bankerna också vill se ett register, där människor som mot ekonomisk ersättning lånar ut sina konton för penningtvätt och bedrägerier, ska finnas.
– Ett målvaktsregister skulle ge bankerna tillgång till de uppgifter som behövs för att effektivare kunna riskbedöma sina kunder och bättre kunna övervaka de transaktioner som sker i banken, säger Lena Barkman.
Att banker och polis i högre grad ska kunna dela information är ett annat förslag. Samt att så kallad ”spoofing” förbjuds, där maskering av uppringande telefonnummer inte längre tillåts av telefonoperatörerna.
Bank-ID är som nycklar till den privata bostaden, menar polisen och varnar för att logga in på andras uppmaning.
Majoriteten av de som blir lurade förstår det inom några sekunder efter att de lagt på luren. När bedrägeriet är fullbordat och det bara blir lugnt en kort stund får man tid att tänka.
Polisens råd är därför att alltid ta det lugnt.
– Alla de här uppläggen bygger på att stressa individen. Så ta det lugnt och säg att ja, då vill jag att ni också pratar med min son eller dotter. När man gör det så lägger bedragarna på i örat. Ofta säger det bara klick, säger Johan Halling på polisens bedrägerisektion.
Den som ändå blivit utsatt för försök till bedrägeri bör omgående kontakta sin bank.
– Försöka strypa pengarna och det vill bedragarna inte ska hända. Det är därför de har så oerhört bråttom. De sätter därför det ofta i system att få offret att sitta kvar i telefonen med bedragaren, för att pengarna ska kunna gå iväg, säger han.
PRO har 2000 medlemmar på ön och jobbar aktivt för att sprida kunskap om bedrägerierna. Lena Eneqvist och Lilian Stenman berättar att stort fokus läggs under årets Almedalsvecka.
Att som brottsoffer efter att själv ha lurats att logga in med Bank-ID få tillbaka sina pengar igen är oerhört svårt. Johan Halling jämför Bank-ID med nycklar till ens bostad:
– Har du legitimerat dig är det oerhört problematiskt att få tillbaka dina pengar: Om bedragaren får dig att släppa in dem på banken eller att du själv blir lurad att föra över pengar till ett säkert konto – men det är bedragarens du flyttar över till. Har någon däremot hackat banken och du inte har deltagit är chansen att få tillbaka pengarna oerhört mycket större, säger han.
Polisens tips
Ta det lugnt, ta en paus och tänk efter.
Avsluta samtalet om det är någon du inte känner eller om du känner sig osäker.
Fråga annars vad personen heter, har för titel och var den ringer ifrån.
Kontrollera genom att ringa upp ett telefonnummer du själv har eller har sökt fram.
Ring eller mejla företaget och se om det finns någon faktura som är ställd till dig. Om det är en myndighetsperson gäller samma sak, att kontakta dem utifrån uppgifter du hittar själv.
Logga aldrig in med Bank-ID på någon annans uppmaning.
Om pengar förs över ska du direkt kontakta din bank.
Ta hjälp av anhöriga, eller bekanta som du litar på, för stöd och hjälp.
Anmäl alltid till polisen på telefon 11414 om du är utsatt för bedrägeri, även om du inte har agerat på bedragarnas instruktioner.
Olika sorters bedrägeri
Bedrägeri genom social manipulation
Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation.
Romansbedrägeri
Gärningspersonen inleder en kärleksrelation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärningspersonen.
Investeringsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Befogenhetsbedrägeri
Gärningspersonen kontaktar en person eller organisation eller ett företag och utger sig för att ha befogenheter, till exempel som banktjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmå den kontaktade till handling.
Bedrägeri genom social manipulation av annan typ
Bedrägeri genom missbruk av förtroenderelation av annan typ, som exempelvis barnbarnsbedrägeri eller arvsbedrägeri, där gärningspersonen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar.
Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk eller felaktig vara levererats.
Identitetsbedrägeri
Kallas även kreditbedrägeri, där gärningspersonen olovligen köper en vara eller tjänst eller tar ett lån, med någon annans identitet.
Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en bluffaktura för en vara eller en tjänst som personen eller företaget inte har beställt.
Kortbedrägeri
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp eller göra uttag av kontanter. Kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida.
Snyltningsbrott
Gärningspersonen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.
Källa: Brå
LÄS ÄVEN DEL 2 I ARTIKELSERIEN om romansbedrägerier och DEL 3 om framtidens bedrägerier
