De köpte fritidshus – som inte får vara det

De köpte fritidshus – som inte får vara det

Tofta
Lästid cirka 7 min

”Välkommen till en sommardröm” stod det i annonsen. Några år senare är läget snarare mardrömslikt, när den lilla bostadsrättsföreningen nu hotas med ett sexsiffrigt vite – per månad.

Anette Ågren har ingen barndomsrelation till Gotland, hon upptäckte ön först något senare i livet.

– Jag var sen med att åka dit, det var i samband med en jobbgrej 2010, berättar hon.

Två år senare återvände Anette Ågren, sedan ännu en gång 2016 – och nu med det uttalade målet att kolla på fritidsbostäder.

– Jag kom hem och sa till min man att vi måste köpa vid Smågårde. ”Välkommen till en sommardröm” stod det i annonsbladet och de sade att man fick utnyttja det som man vill.

Det sistnämnda skulle visa sig vara osant.

Följande vår, efter att kontrakt hade skrivits och 600 000 kronor hade betalats, var det dags att åka till Tofta och börja fixa i ordning det nya fritidshuset.

Sedan dess har familjen Ågren varit där en del av året, lånat ut det ibland och även haft uthyrning.

– Vi har trivts jättebra. Jag är där i början och slutet av sommaren; under högsäsong är det mest min dotter eller hyresgäster. Det är så bra läge, man måste inte ens ha bil eftersom både busshållplats och bad finns nära.

2021 började Anette Ågren och hennes man ändå prata om att sälja, de hade nya planer. Men samtidigt fick man uppgifter om ”något papper”, som Region Gotland frågade efter.

undefined
Anette Ågren har bestämt sig för att avvakta med säljplanerna, med tanke på situationen som uppkommit.

Här släpper vi in Per Djervf Notklev, ordförande i bostadsrättsföreningen Smågårde 2 sedan ett halvår tillbaka. Ett ideellt engagemang, inte ett arbete.

– Vi är vanlig människor med vanliga jobb som har detta vid sidan om, vi gör det på luncher och på kvällarna och är inga fastighetsexperter.

Han satt inte i styrelsen då, när ”det där pappret” dök upp – det första tecknet på att föreningen snart skulle stå inför stora bekymmer.

– Vi fick veta att det fanns en anmälan om att byggnaderna utnyttjades felaktigt. Regionen ville ha svar, med kvitton, på hur mycket de faktiskt hyrdes ut. Vi svarade väl utifrån det som var sagt när vi köpte; att man kan hyra ut lite som man vill.

Sedan dröjde det länge innan man hörde något igen; den generella inställningen verkade var att ”det blir nog inte så mycket väsen av det där”.

I maj i år valdes Per Djervf Notklev till ny ordförande. Bara någon vecka senare kom den stora chocken.

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag, till ansvarig nämnd, var att området ”måste återgå till att vara tillfällig vistelse i form av yrkesmässig uthyrning som hotell eller pensionat”, i enlighet med gällande bygglov och detaljplan.

Föreläggandet skulle förenas med ett vite på hela 700 000 kronor i kvartalet – för en förening som bara omsätter 500 000 per år.

– Först då förstod vi att det här verkligen var allvar, men det skulle ju fortfarande till ett politiskt beslut och vi trodde inte nämnden skulle se lika fyrkantigt på det. Att de skulle vara mer flexibla och förstående, säger Per Djervf Notklev.

undefined

Det är faktiskt vi som har blivit lurade här

Anette Ågren

Bostadsrättsköpare

Det var de inte, i miljö- och byggnämnden, beslutet blev enligt tjänstemännens förslag.

– Det fanns ingen förståelse för att vi har blivit lurade, summerar föreningsordföranden.

Vem eller vilka är det som har lurat er?

– Det är väl både säljaren och mäklaren. De har sålt det här som fritidsboende, inte som hotellverksamhet, svarar Anette Ågren.

”Ingen har brytt sig”

Exploatör och säljare i sammanhanget är Per Möllerfors, som har utvecklat flera delar av det tidigare pensionatet Smågårde genom olika bolag. Han har på senare tid undvikit att uttala sig om dessa projekt, men så här sade Per Möllerfors i en intervju från 2021:

– Lagarna är luddiga, det är som en gråzon åt alla håll och kanter. Fritidshus, tillfälligt boende eller permanentboende? Folk håller på och märker ord.

Numera hänvisar säljaren till sin advokat, Mats Ringqvist. Enligt denne är planbestämmelsen, som viteshotet lutar sig mot, både gammal och utdaterad – och något som ingen har tagit notis om på mycket länge.

– Det bestämdes någon gång på 30-talet att marken ska användas för hotell och kontor. Men det där har ingen brytt sig om, inte regionen heller. Det här seglade upp först när en privatperson började påpeka det för några år sedan. Det är anmälningar som regionen också måste hantera, så nu har vi ett antal bostadsrättsföreningar som är i samma situation, säger han.

Men varför skapa sådana föreningar om marken ska användas för hotell?

– För att ingen har tänkt på det här, det var ett helt okänt planprogram från 30-talet. Då fanns inte ens bostadsrätten som fenomen, svarar advokaten.

Vilket i sin tur gör den aktuella föreningens rättsfall ovisst.

– Riktigt hur en så gammal detaljplan ska tolkas är inte prövat. Många använder bostadsrätterna för uthyrning och då kan det kanske jämföras med ett slags lägenhetshotell. Den typen av fritidsboende skulle kunna vara okej, säger Mats Ringqvist.

Alternativet att få till en planändring har visat sig knepigt. Det har delvis med Försvarsmaktens verksamhet, i närområdet, att göra.

– Det skulle aldrig gå att få igenom en planändring här, och i och med det så är det den tidigare användningen som gäller, sade en av regionens tillsynshandläggare i en tidigare intervju.

Mats Ringqvist anser ändå att även detta borde prövas ordentligt:

– Jag har varit med om att man kan få igenom planer även om Försvaret säger nej, berättar han.

undefined
Den ursprunliga anmälan om olovlig åtgärd gäller egentligen flera av fastigheterna vid Smågårde. En av dem tillhör BRF Smågårde 2.

Den exploatör han representerar i sammanhanget, Per Möllerfors, figurerar även i andra liknande tvister. Men att det här skulle vara något som hans klient ”satt i system” dementeras av Mats Ringqvist:

– Nej, definitivt inte, varför skulle man vilja skapa sådana problem? Det här är vedertagna upplägg för hur man kan bilda en bostadsrättsförening.

Hur du någon kommentar till den situation som föreningsmedlemmarna befinner sig i?

– En sådan får nog komma från Per själv i så fall.

Hur bör medlemmarna agera tycker du?

– Kanske måste man ändra stadgarna, så att de stämmer med tillåten användning. Sedan får man se om det kan bli en planändring längre fram, för att rätta till de här missförhållandena, svarar Mats Ringqvist.

Mäklaren: ”Djupt beklagligt”

En av de boende i BRF Smågårde 2 är även besviken på att mäklaren inte slog larm. I hennes fall handlar det om Bertwig Fastighetsförmedling – som anser sig ha gjort sitt jobb, utifrån de uppgifter man hade:

– Den ekonomiska planen måste vara granskad av två intygsgivare utsedda av Boverket och stadgarna är registrerade där också. Vi har ingen skyldighet att göra ytterligare kontroller, utan vi skall kunna förutsätta att de officiella och intygsgivna dokument som vi får till oss av uppdragsgivaren är upprättade utifrån de faktiska förhållandena för fastigheten och föreningen, förklarar mäklaren Nicklas Ivarsson.

Hans svar antyder att man då inte hade kunskap om situationen med detaljplan och användning.

Något de eventuellt hade haft i dag, efter att reglerna skärpts.

– Vid tidpunkten då bostadsrätterna i Smågårde 2 blev upplåtna fanns det inte riktlinjer eller råd från Boverket att bygglov skulle framgå i den ekonomiska planen. Det finns det numera, konsumentskyddet har sedan dess stärkts något. Det ska framgå vilka lov och tillstånd som krävs för föreningens verksamhet, eller om en ny detaljplan behöver tas fram.

Hade ni agerat annorlunda om ni hade vetat mer?

– Hade vi fått denna information från vår uppdragsgivare, bostadsrättsföreningen, via ekonomiska planen, via stadgarna eller på något annat sätt så hade informationen delgivits spekulanter och köpare. Nu utgick vi ifrån att mottagna och intygsgivna uppgifter var korrekta och det är djupt beklagligt att situationen har blivit som den är, svarar Nicklas Ivarsson.

Verkar inte finnas någon att ställa till svars

Per Djervf Notklev

BRF-ordförande

Flera medlemmar i BRF Smågårde 2 har funderat på att polisanmäla exploatören, men det är inte helt enkelt.

– Det är svårt att kräva återköp när det säljande bolaget inte ens finns kvar. Det verkar inte finnas någon att ställa till svars, säger Per Djervf Notklev.

Anette Ågren upprörs över att det i stället är deras bostadsrättsförening som nu är involverade i en rättsprocess och står inför ett dyrt vite:

– Det känns som att vi hängs ut och att många tror att vi medvetet gör fel. Det är så orättvist, det är faktiskt vi som har blivit lurade här.