FC Gutes tränare Christophe Lallet.
Rösterna från den gotländska idrottsvärlden är samstämmiga; samarbeten och sponsringsavtal med näringslivet är helt avgörande. Särskilt tydlig blir det för klubbarna högt upp i de nationella seriesystemen.
FC Gutes ordförande Jessica Nilsson pratar i telefon, utanför fönstret lägger sig mörkret över Gutavallens gröna yta, flaggorna vajar lojt under stålgråa moln och i rummet en bit bort sitter kanslisten Mikael Persson med fingrarna på tangentbordet.
Tränaren Christophe Lallet hastar in i Gutavallens kafeteria, ursäktar sig, erbjuder en kopp kaffe och vi börjar prata sponsring.
– Det har blivit svårare eftersom vi är många som konkurrerar om pengarna. En partner kliver in med en summa pengar och köper en tjänst, vilket kräver en del arbete från oss. De ger inte allmosor, säger Jessica Nilsson.
FC Gute står efter några jobbiga år på relativt stadig mark även om marginalerna är tuffa. Rörelseresultatet för 2022 visade plus 123 785 kronor, klubben har ett eget kapital på 539 626 kronor.
– Det finns ett enormt engagemang hos företagen att vilja sponsra öns representationslag. Vi hyser den största respekt för de företag som stöttar oss, säger Jessica Nilsson.
Det har blivit svårare eftersom vi är många som konkurrerar om pengarna.
Jessica Nilsson
Ordförande, FC Gute
Ideellt eller professionellt – en resursfråga som gör avtryck i bokslutet. Spännvidden mellan öns proffsigaste marknadsförare med en väl utvecklad organisation som bygger inkomstbringande samarbeten med sina sponsorer, och de som kämpar med ideella krafter är gigantisk. Alla slåss de om samma sponsringskaka.
– Det har blivit något svårare, det är tuffare tider för företagen som behöver prioritera vad de vill satsa på, säger Peter Lindström, Sudrets HC. Vi har inga stora intäkter på entrén så just nu är sponsringsverksamheten helt avgörande.
Vi tappar årligen mellan tre och fem sponsorer
Anders "Leo" Pettersson
Sportchef, Visby Ladies
Anders "Leo" Pettersson, sportchef i Visby Ladies ser ett förändrat beteende före och efter pandemin. Marknaden har förändrats.
– Den har blivit aningen urvattnad efter pandemin och den senaste tidens oroliga världsläge, säger han och fortsätter:
– Signaler från sponsorerna är övervägande positiva, den totala sponsorkakan de gotländska elitklubbarna fightas om har nog inte krympt nämnvärt.
Förutsättningarna för att mötas på den här spelplanen är tuffa. Klubbarnas sponsorintäkter måste bli större – näringslivets budgetar behöver bantas.
– Vi tappar årligen mellan tre och fem sponsorer. Företagen tvingas, fullt förståeligt, ta ekonomiska beslut för den egna verksamheten, vilket givetvis påverkar oss, säger Anders Pettersson.
Visby Roma förväntar sig att omsättningen kommer att öka med 20 procent den här säsongen.
Visby Roma Hockey kunde i sitt brutna räkenskapsår (1 maj 2022 till 30 april 2023) för första gången på 15 år notera ett minusresultat i resultaträkningen. De röda siffrorna visade 217 077 kronor, samma period 2021/22 gav plus 363 312 kronor. I klubbens balansräkning anges det egna kapitalet uppgå till 699 802 kronor.
Är det frestande att ta till tjyvnyp för att vinna andelar på den gotländska sponsringsmarknaden?
– Tycker vi har en ärlig dialog, men det är klart att man blir säljare när man är ute hos företagen. Företagen har en begränsad budget och sponsringen är något av det som ryker först, säger Eva Werkelin, ordförande Visby Roma Hockey.
Visby IBK är föreningen på ön som drar in mest sponsorpengar och har högst pubiksnitt.
Det allsvenska innebandylaget Visby IBK spelar i SSL när det handlar om inkomstbringande samarbeten och sponsringsavtal. Men även de känner av de vikande konjunkturerna. I sitt brutna räkenskapsår (1 maj till 30 april) noteras en nedgång från 472 545 kronor 2021/22 i rörelseresultat till blygsamma 10 392 kronor före skatt 2022/23. Föreningens egna kapital vid räkenskapsårets slut 30 april låg på 1 455 178 kronor.
Kalkylen: Över 3,5 miljon i sponsorintäkt
I budgeten för 2023/24 har Visby IBK kalkylerat med 3 572 500 kronor i marknadsintäkter. Klubben har ökat faktureringen gentemot sina sponsorer med tolv procent, en nedgång med sex procent jämfört med föregående säsong.
Visby IBK:s målmedvetna arbete med att utveckla sin affär har tagit föreningen till en nationell topposition. Bäst i klassen är Kalmarsund, följt av Storvreta – därefter blandar Visby IBK sig i matchen som topp-5-storsäljare i Sverige, enligt marknadschefen Hans Pedersen.
– Vi pratar nätverk som den tunga delen för att ge affärsnytta för företagen. Vi vill öppna möjligheter för våra partners att göra affärer med varandra och våra supportrar, säger Pedersen.
Hans Pedersén, marknadschef i Visby IBK.
Visby BBK/Ladies tog under 2022/23 (brutet räkenskapsår 1 juli till 30 juni) in knappt 1,2 miljoner i sponsring enligt föreningens resultatrapport. Ett tapp från drygt 1,6 miljoner räkenskapsåret innan.
Det verkar dock som man stoppat blödningen, de röda siffrorna har gått från 340 980 kronor till en förlust på 10 268 kronor. Föreningen har skurit ner sina kostnader med knappt 140 000 kronor och ökat intäkterna med ungefär 200 000 kronor. Det egna kapitalet uppgår till 37 715 kronor.
Att spara sig ur en ekonomisk knipa är en svår konst – om den sportsliga slagkraften ska bibehållas.
– När vi inte kommer upp i de nivåer vi låg på tidigare måste vi titta på våra kostnader. Vi kan inte säga till sponsorerna att våra kostnader gått upp tio procent och tro att vi ska få tio procent mer pengar, säger Anders Pettersson.
Endre IF har de två senaste åren gått knappt en och halv miljon kronor back. Nu har klubben tvingats vidta åtgärder för att slimma kostnaderna, och för att framåt få ekvationen att gå ihop har klubben budgeterat med att öka sina sponsorintäkter med över 600 000 kronor.
– Kostnadsökningar och konjunkturer slår mot oss som förening men givetvis också mot näringslivet. Utmaningen är att öka våra intäkter. Det handlar om många olika saker vi behöver jobba med, säger Karin Wennbo, klubbchef Endre IF.
Endre IF behöver öka intäkterna.
Hon nämner närmare samarbeten med näringslivet, nya former av avtal, visa att klubben är relevant i samhället och genom sina sportsliga resultat.
Utmaningen är att öka våra intäkter. Det handlar om många olika saker vi behöver jobba med
Karin Wennbo
Klubbchef, Endre IF
I fjol omsatte Visby Romas A-lag omkring åtta miljoner kronor, den summan väntas öka med 20 procent i år. För att möta skenande kostnader för resor, boende och mat behöver föreningen ta hem omkring tre miljoner kronor i samarbetes- och sponsringsavtal.
– Det är helt avgörande att vi har det ekonomiska stödet från företagarna. Allt har blivit dyrare, säger klubbens ordförande Eva Werkelin som just nu jobbar hårt för att få till en ny arena – vilket skulle skapa nya möjligheter att bygga en ekonomiskt hållbar verksamhet.
Visby Romas ordförande Eva Werkelin.
FC Gute har haft ett sportsligt bra år där A-laget länge nosade på den absoluta toppen och slutade på en femteplats i division 2 norra Svealand. Klubben gick in i året med ett eget kapital på 539 626 kronor och Jessica Nilsson säger att intäkterna ökar. Man budgeterar i år för 1,2 miljoner kronor i sponsorintäkter. Enligt Jessica Nilsson är klubben i ”mycket bättre fas än föregående år”.
– Pandemin påverkade oss, framför allt mindre företag drog sig ur. Det handlade om att rädda sig själva. Nu har världsläget gjort att många tänker både en och två gånger om de kan hjälpa en ideell verksamhet, säger Jessica Nilsson.
Tränaren Christophe Lallet tänker på det sportsliga i den här ekvationen och säger:
– För mig är det viktigaste att vinna matchen. För att göra det behöver vi de bästa fotbollsspelarna, för att få det behöver vi träna rätt och då måste vi ställa oss frågan; vad är huvudmålet? För mig är huvudmålet att ge våra ungdomar den bästa chansen att lyckas med sin fotboll och för att ha råd med det måste vi ha råd att tävla på fastlandet, säger han.
Omorganisation på kansliet med en del jobbiga uppsägningar tillsammans med tydliga insatser för att spara pengar har gett resultat.
– Hade vi inte haft plus med oss in i år hade det kunnat se annorlunda ut, säger Jessica Nilsson.
P18 IK kämpar efter en tuff säsong med ekonomin.
P18 har två ekonomiskt jobbiga år i ryggen och genomgår just nu ett stålbad. 2021 gav ett underskott på 187 453 kronor, 2022 blev ännu tuffare. När året summerades gjorde verksamheten ett underskott på drygt 600 000 kronor.
Klubbens sponsorintäkter har legat på drygt 600 000 kronor per år enligt Karsten Inde som klivit in i klubben som kassör. I P18:s budget för 2023 står det 1 079 000 under posten sponsring.
Just nu arbetar klubben på flera fronter för att räta upp den ekonomiska skutan. Läget är tufft, vilket Helagotland tidigare har berättat om. Krafter är nu i rörelse och man bygger nu en organisation bättre rustad för marknadsföringsarbete och samarbetsavtal med sponsorer.
– Där haltar vi i P18 betänkligt, det är bara att konstatera…sanningen har kommit i kapp oss, säger Karsten Inde. Vi har inte en organisation som gör att vi kan hålla den kvalitet vi vill i sponsringsarbetet, vilket lett till att vi har ekonomiska utmaningar.
Sanningen har kommit ikapp oss
Karsten Inde
Kassör, P18 IK
Sudrets HC:s resultaträkning pekar ett plus på 53 819 för perioden 1 maj 2022 till 30 april 2023. Likviditeten för föreningen är relativt bra för tillfället, det egna kapitalet varierar mycket under året. I det senaste bokslutet framgår att Sudret hade reklam- och sponsorintäkter på drygt 440 000 kronor, siffror man vill öka till 500 000 kronor.
– Vi har inte en organisation som på heltid kan jobba med sponsring, säger Peter Lindström och fortsätter:
– Vi är fyra, fem personer som jobbar ideellt. Jag tror inte den lilla målerifirman tänker att de får mer uppdrag om de sponsrar oss men här på landsbygden är mjuka värden en av styrkorna.
Sudrets HC vill nå upp till sponsorintäkter på drygt 500 000 kronor.
Läget är utsatt, klubbarna slåss med näbbar och klor för intäkterna – och hyllar näringslivet. Utan samarbeten som gynnar båda parter försvagas idrottens möjligheter att ställa konkurrenskraftiga representationslag på benen eller att vara en arena för samhällsbyggande ungdomsverksamhet.