80 färre jobb i Visby är värre än 80 färre jobb i Solna

Svenska spel är en avgörande del av den gotländska arbetsmarknaden. Dessutom en som staten har full makt över som ägare.

Väljer staten att låta Visby drabbas lika hårt som landets starkaste och mest stabila arbetsmarknad, då är det också ett medvetet beslut att kraftigt försvaga tillväxt och arbetsmarknad på Gotland.

Väljer staten att låta Visby drabbas lika hårt som landets starkaste och mest stabila arbetsmarknad, då är det också ett medvetet beslut att kraftigt försvaga tillväxt och arbetsmarknad på Gotland.

Foto: Emil Lundberg

Ledare2024-01-16 10:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Region Gotland med sina 6 875 anställda spelar i en klass för sig som dominerande part på gotländsk arbetsmarknad. Försvarsmakten, Försäkringskassan och Destination Gotland ligger alla runt 400 anställda, Svenska spel och Payex har båda 375 anställda och Polismyndigheten 275.

Av öns sju största arbetsgivare är alltså alla utom två offentligt drivna. Det är en stor obalans mellan privat och offentligt men också något som gör att staten och regionen har väldigt stor makt över den gotländska arbetsmarknaden.

På Svenska spel finns tjänster med kvalifikationer och löner som få andra kan matcha på Gotland. Därför är företaget väldigt viktigt för rekrytering och inflyttning. En faktor som inte är relevant för själva verksamheten men ett viktigt ansvar för dess ägare, staten.

I slutet av förra året meddelade Svenska Spel att man ska se över sin organisation och att man behöver minska sina kostnader med 180 miljoner kronor de närmaste åren.

Tidigare under 2023 rapporterade man att årets tredje kvartal visade ett ökat resultat för Svenska Spel-koncernen och att "andelen sunda intäkter" når den högsta nivån någonsin. Det ackumulerade resultatet för januari till september uppgick till 1 558 miljoner, en ökning med 9 procent jämfört med 2022.

De varsel om uppsägningar som P4 Gotland rapporterade om på måndagen har dock inget direkt att göra med det ekonomiska läget i dag utan om att "framtidssäkra" bolaget.

Minskad tillväxt och det allmänna kostnadsläget bidrar och ledningen är öppen med att det i själva verket sannolikt landar på 120 tjänster snarare än 180.

Det kan ställas emot den investering företaget gjorde för cirka ett år sen: den största ombyggnationen av sitt huvudkontor i Visby sedan det öppnades 1973, en investering på över 100 miljoner kronor.

De planerade neddragningarna är fördelade jämnt mellan Visby och Solna. Problemet är att det inte blir en jämn fördelning av konsekvenser. 80 jobb i Solna och 80 jobb i Visby har inte samma betydelse.

80 förlorade jobb i Visby är ett dråpslag för regionen, orten och länet. 80 förlorade jobb i Solna är så klart inget att vifta bort men där finns helt andra förutsättningar för att hitta ett liknande arbete med liknande lönenivåer.

Staten har här ett stort ansvar för hur man väljer att agera. Det finns ingenting som visar att det skulle vara en nackdel att ha verksamheten lokaliserad på Gotland. Det har historien visat med all önskvärd tydlighet. 

Väljer man att låta Visby drabbas lika hårt som landets starkaste och mest stabila arbetsmarknad, då är det också ett medvetet beslut att kraftigt försvaga tillväxt och arbetsmarknad på Gotland.

Vågar vi hoppas på att öns riksdagsledamöter använder det lokala politiska samarbetet för att visa enad front i frågan?

FOLKBLADSRETORIK

"Gotlänningens ledarsida är skeptisk till välkänd forskning som visar att politiken har stort inflytande över medieflödet".

Jag läser denna nyhet på Gotlands Folkblad med stor förvåning. Tydligen har jag förnekat att det finns en symbios mellan politiken och medierna där den ena är beroende av den andra.

Det är en väl beprövad folkbladsretorik, att bemöta kritik med påståenden och hänvisningar till källor som aldrig kritiserats.

Jag har inte ifrågsatt forskning som konstaterar det uppenbara. Det jag kommenterade var Erik Franssons ledare där han (ödmjukt) frågar sig "Eller vet landets högsta ledning något jag inte vet?" och att svaret på denna fråga i mina ögon otvetydigt är ett ja. Landets högsta ledning vet med allra största sannolikhet mer om det säkerhetspolitiska läget än Erik Fransson.

Gotlands Folkblads teori var att läget inte alls är så allvarligt som man gav uttryck för utan att Försvarsmakten och regeringen med hjälp av medier påstod detta för att dölja regeringens, i folkbladets ögon, misslyckade politik för välfärden.

Att medierna skulle gå med på att styras "för att kunna genomföra fler nedskärningar i välfärden" är ett magstarkt påstående.

Om det inte var det Erik Fransson menade så är det så klart väldigt bra.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare. Gotlänningens ledarsida delar Centerpartiets värderingar.