Frågan är inte uteslutande hypotetisk och det är inte bara äldreomsorgen som har detta dystra framtidsscenario att brottas med. Nyligen kunde vi läsa att få unga är intresserade att utbilda sig för arbete inom hotell- och restaurangbranschen.
Arbetsförmedlingen har 1 400 personer inskrivna som arbetslösa på Gotland men ändå har många arbetsgivare på ön mycket svårt att få tag i personal. Till stor del handlar det om att sökande saknar rätt kompetens.
Har vi helt lagt ner arbetsmarknadsutbildningar, undrar då vän av ordning. Jag hittar en (1) aktuell yrkesutbildning för Gotland, en kockutbildning i Lernias regi.
Det tar tid att skapa arbetskraftsbrist inom ett område, därför behöver man vara lyhörd för hur det står till med de anställdas nöjdhet och trivsel. Hur populärt är det att ta upp frågor och kritik? En arbetsplats där ingen kritik förs fram men där anställda försvinner en efter en är en ganska tydlig hint om att här kommer det att bli problem med personalförsörjningen inom kort.
I går kunde vi läsa i GT om anställda inom regionens särskilda boenden som larmar om en arbetsmiljö så kvävande att man tiger still och där de som kan säger upp sig.
I en sådan situation finns det anställda som är skyddade och har som uppdrag att företräda personalen: fackliga arbetsplatsombud och skyddsombud. Här inträder ett annat dilemma som på sikt är minst lika allvarligt: att allt färre är beredda att ta på sig fackliga uppdrag eller uppdrag som skyddsombud.
Pia Malmros, Kommunals ordförande på Gotland, skrev i en insändare häromdagen: "Vi behöver fler som går välfärdsprogrammen på gymnasiet, då kan vi inte ta diskussionen när valen till gymnasiet redan gjorts. Det är ett gemensamt ansvar att visa hur viktiga våra yrken är och att det är framtidsyrken att satsa på!".
Så sant som det är sagt.
Vi borde lära av läget inom Polismyndigheten där politiker av alla färger monterat ner för att nu, när antalet poliser inte räcker till att upprätthålla lag och ordning, skylla på varandra. Det tar tid att utbilda poliser, undersköterskor, vårdbiträden och biomedicinska analytiker. Om personer som genomgått dessa viktiga utbildningar lämnar yrket är det ett misslyckande av stora mått.
Att i efterhand beklaga sig för att det saknas anställda hjälper ingen. Inte heller är det konstruktivt att påstå att alla problem med stress och dålig arbetsmiljö försvinner om man kör ut de privata aktörerna från välfärden.