Jag har skrivit ett antal gånger om att det bästa vore om de statliga pengarna till färjetrafiken följde resenärerna (och godset) snarare än att delas ut till en utvald operatör. Så skulle man kunna få pluralism och verklig konkurrens.
Det har varit ungefär som att kasta en brandfackla i Östersjön. Det har inte precis tagit fyr. Istället kommer en upphandling efter upphandling som hittills i hög utsträckning liknat den förra. Och trafiken har blivit dyrare och dyrare. Både för staten och för resenärer och gods.
Hur blir det den här gången? Hittills vet vi mycket lite. Upphandlingsunderlaget är på många sätt avgörande. Men om detta vill Trafikverket ännu inte avslöja någonting. Till Helagotland i veckan sade Karin Bergenås, nationell planerare för avtal och finansiering på Trafikverket:
– Nej, det här är superkänsligt. Vi vill inte förstöra möjligheten till konkurrens och det här är det absolut känsligaste skedet.
Det är frustrerande tycker jag, att gotlänningarna inte har annat inflytande över, eller ens kunskap om, upphandlingens villkor innan de fastställs annat än via ombud och utanför offentligheten. Det blir sedan för gotlänningarna som att ställas inför ett ofullbordat faktum.
Det sägs att bara en dåre gör samma sak gång efter gång och förväntar sig ett annat resultat. Men även om nu staten genom Trafikverket – enligt uppgift – genomför en upphandling i huvudsak enligt tidigare använd modell, så finns det kanske ändå trots talesättet något som talar för att resultatet kan bli annorlunda. Molslinjens intresse för Gotlandstrafiken ger exempelvis lite grund för optimism om upphandlingen.
Hur upphandlingen än är beskaffad och vad den än leder till så är det dock fortfarande många år kvar på den existerande avtalet som löper till 2027. Om upphandlingen löser några problem, exempelvis vad priserna beträffar, så sker det inte förrän dess.
P4 Gotland sände häromdagen en intervju med Frida Ganshed från Gotlands förenade besöksnäring. Hon konstaterade där att bokningsläget inför sommaren – vad färjan beträffar – är gott. Jag frestas att skriva att hon konstaterade "förvånat", men det vet jag ju inte. Förvånad är däremot jag. Än märkligare blir med tanke på att andra – som är beroende av färjetrafiken – tycks ha det svårare.
Frida Ganshed påpekade också att bokningsläget för hotellen är desto sämre.
– Man kanske kan dra slutsatsen att det är de som har eget boende eller de som bor hos släkt och vänner som har bokat.
Kanske det. Men jag vet inte varför konsekvenserna av prishöjningen på färjorna skulle slå så skevt. Borde inte hotellboende turister vara av det mindre priskänsliga slaget? Borde exempelvis inte de vara överrepresenterade bland dem som snarare flyger än åker färja?
Skillnaden mellan Destinationens och hotellens bokningsläge strider mot min intuition för hur det borde vara.
Det är hur som helst definitivt ett stort problem för Gotland om färjepriserna innebär att många nattgästbetalande besökare uteblir.
I en intervju i GA i veckan hävdade Destination Gotlands vd Marcus Risberg att priserna har justerats nedåt sedan den stora höjningen i början av året:
– Vi genomförde prissänkningar senaste månaden, och har öppnat upp ett lägre instegspris – både för besökare och gotlänningar. De tidigare högsta priserna finns inte längre kvar.
Destination Gotlands nya prispolitik för gotlänningar gör det inte lättare att skaffa sig en egen bild.
Om omständigheter och inställning tillåter Destination Gotland att fortsätta justera priserna neråt så vore mycket vunnet.